Livsviktigt att våga säga stopp

Pallar med papper stod överallt. Truckar kryssade fram i smala gångar. Olycksriskerna var överhängande. Skyddsombudet var beredd att använda sin makt att stoppa arbetet.

Krister Gustavsson. Foto: ANNA EKROS

      Tweet

Skyddsombuden har stark ställning

• Enligt Arbetsmiljölagens (AML) kapitel 6 paragraf 7 har skyddsombud rätt att stoppa ett arbete när anställdas liv eller hälsa är i omedelbar fara.
• Vid ensamarbete behöver hälsorisken inte vara lika överhängande för att motivera ett stopp.
• Lagen omfattar även inhyrd personal.
• Arbetsgivaren får inte gå emot ett beslut om skyddsombudsstopp, men kan överklaga det till Arbetsmiljöverket för prövning.
• Ett skyddsombud kan aldrig bli skadeståndsskyldigt för eventuella skador som ett stopp orsakar företaget. Rättigheten får dock inte utnyttjas i annat syfte än att skydda de anställda. Missbrukas det i annat syfte kan anställda som inte varit på jobbet på grund av stoppet få löneavdrag. Detta är dock väldigt ovanligt.
• Enligt AML kapitel 6 paragraf 6a har skyddsombud även rätt att begära att arbetsgivaren åtgärdar brister i arbetsmiljön som inte är akuta. Om arbetsgivaren varken åtgärdar bristen eller ger ett tillfredsställande besked inom rimlig tid kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket.
• Minst ett skyddsombud ska finnas på alla arbetsplatser som har fler än fem anställda.
• Ingen får hindra ett skyddsombud från att sköta sina uppgifter.

Läs också:

• ”Vi märker av tuffare tag”

Det var bra av skyddsombuden. Bruket fick upp ögonen för problemet, säger leveranschefen.

Situationen på lagret hade eskalerat. Måndagar var värst. När personalen kom till jobbet stod rullar och pallar med papper uppställda framför 10 av 12 utlastningsportar. Sju truckar skulle samsas på en yta som i vissa stunder inte var större än en tennisplan.

– Det som räddar sådana situationer är att vi känner varandra så väl. Jag vet hur mina jobbarkompisar tänker. Vilka manövrar de planerar med trucken, säger truckföraren Tony Lindgren.

Huvudskyddsombudet Krister Gustavsson står bredvid på plattformen med utsikt över lagret på Arctic Papers bruk i Grycksbo. Krister Gustavsson känner väl till de starka rättigheter som ryms i uppdraget. Finns risk för arbetskamraters hälsa och säkerhet har han makt att stoppa arbetet.

– Den gången för två år sedan var det extremt. Personalen var utsatt för psykisk press dagligen och olycksriskerna ska vi inte tala om, säger han.

Truckförarna låg på skyddsombudet Annika Hägg. De ville att hon skulle lägga ett skyddsombudsstopp. Krister Gustavsson blev inkopplad och i samråd bestämdes om en mildare åtgärd. En 6.6 a-anmälan upprättades. Det innebär att skyddsombudet begär att arbetsgivaren ska åtgärda brister i arbetsmiljön. Om inget händer inom rimlig tid kan skyddsombudet då vända sig till Arbetsmiljöverket.

Men trots anmälan blev situationen inte bättre. Efter ytterligare tre månader lämnades ytterligare en 6.6a-anmälan in.

– Då bildades en grupp med representanter från fack och företag för att försöka lösa problemen, säger Krister Gustavsson.

Under en period blev arbetsmiljön bättre för truckförarna men Annika Hägg som själv kör truck på lagret är fortfarande kritisk.

– En del måndagar är det lika illa som förut.

Hon beskriver att jobbet blir som plockepinn-spelande när lagret är överfullt. Papper som ska lastas på lastbilar står längst bak men det finns ingenstans att ställa alla pallar och rullar som står i vägen.

– I sådana situationer råder jag alla att köra lugnare, säger hon.

Någon använde en gång formuleringen ”Det är inte bara att äta, man måste skita också.” Med det menas att pappersmaskinerna hela tiden fortsätter att producera papper som hamnar på lagret som inte töms i tid.

– Jag har varit skyddsombud i 16 år och det här har varit en ständig fråga. Det rör sig om många bitar som ska klaffa. Lastbilar ska komma i tid, orderstorlekar, försäljning, ja hela logistikbiten, säger Krister Gustavsson.

Han skulle inte dra sig för att stoppa arbetet om riskerna var överhängande.

– Företaget måste ta frågan på större allvar. Det som händer här ute på lagret är inte så viktigt, upplever vi. Det är pappersmaskinerna som prioriteras för de spottar ur sig pengar.

Leveranschefen Kristoffer Blom berättar att när lagret byggdes i slutet på 80-talet anpassades det för en produktion som var 100 000 ton mindre än dagens.

– För några år sedan, när skyddsombuden gjorde en arbetsmiljöanmälan mot oss fanns stora problem med konstant höga volymer. Det var bra att facket gjorde en anmälan, bruket fokuserade mer på att lösa situationen.

Företaget förklarar att problemen berodde på ett nytt datasystem och en ändring av logistikupplägget.

Enligt Kristoffer Blom är strategin att få ut pappret så fort det produceras, enligt ”just-in-time-filosofin.” Men det är mycket som ska klaffa – orderingång, marknadsläge och att ingen lastbil går sönder på vägen.

– Vi har gjort flera åtgärder som förbättrar. Visst, det kommer bli väldigt fullt igen. Men antalet tillfällen och längden på perioderna har gått ner.

Numer finns ett övervakningssystem så att flödena kan följas i förväg. Meningen är att upptäcka problem innan de sker, för att åtgärder ska kunna sättas in.

– Jag upplever också att kommunikationen mellan personalen har blivit bättre. Och så lastar vi ut mer på helgerna, säger Kristoffer Blom.  

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.