Rörskötaren Dovran Wilson är en av dem som fick en extra höjning förra hösten. Han jobbar i tvätthallen och övervakar den datorstyrda linan med tvättsäckar. Fastnar en säck, eller om det blir stopp i någon av tvättmaskinerna, rycker han in.
Foto: OLA HÅKANSSON
IF METALL Nu är det dags för facket och arbetsgivarna att förhandla om din lön och dina villkor igen. På Berendsen tvätteri fick de sämst betalda ett extra lönelyft av företaget, men lönerna är fortfarande för låga, tycker arbetarna.
Dagens Arbete besökte tvätteriet i Eskilstuna för ett år sedan. Vid den tidpunkten hade företaget skjutit till extra pengar för att höja lönerna för dem som låg lägst. Målet var att ingen skulle tjäna under 20 000 kronor i månaden. I juni i år fick alla tvätteriarbetare dessutom 654 kronor i löneökning genom det nya centrala avtalet som gäller hela tvätteribranschen.
– Det var bra att vi som låg lägst fick ett extra lyft, säger Daniel Åteg när vi besöker tvätteriet igen. Vi borde få det i år också, och nästa år. Det här är ett fysiskt tungt jobb med ett tempo som bara blir högre och högre.
– Jag tjänar 20 690 kronor i månaden. Det är alldeles för lågt.
Daniel jobbar med att sortera hotellakan som glider fram på ett band i rask takt. Påslakanen ska stoppas ned i ett hål och de vanliga lakanen i ett annat. Hotellens lakan och handdukar är en mindre del av tvätteriets verksamhet. Det mesta kommer från landstingens sjukvård.
Daniel är en av 140 tvätteriarbetare på anläggningen. Ungefär 70 procent av dem är kvinnor, berättar klubbordförande Tuija Meriläinen. När DA talar med henne har hon just läst nyheten om att LO:s förbund enats om en låglönesatsning i kommande avtalsrörelse.
– Det är bra, säger Tuija. Jag tror inte på speciella kvinnopotter. Det finns män också som tjänar dåligt. Lika lön för lika arbete ska gälla alla.
Hon visar oss den stora tvätthallen med blå säckar som hänger och dinglar på skenor i taket. De glider fram till tvättmaskinerna som ser ut som jättelika metallrör. När de hamnat precis rätt öppnar sig säckarna och släpper ned smutstvätten i maskinen.
Dovran Wilson klättrar upp på en stege och petar loss tvätt som fastnat i maskinens öppning. Både jobbet och lönen är okej, säger han.
– Man märkte att det blev en skillnad efter den senaste löneökningen. Lönen är inte hög, men samtidigt krävs det ingen utbildning för att klara det här jobbet.
I avdelningen ren tvätt jobbar Maria Johansson. För dagen står hon vid en dator och styr ”efterprocessen” av de tvättade kläderna.
Hon matar fram kläder till vikmaskinerna via datorns display och hon tar hand om kläder som hamnat på villovägar. Allt via de chips som sitter insydda i plaggen.
Maria har jobbat på företaget i nio år och tjänar runt 21 000 kronor i månaden. Hon tycker att företaget borde ha ett lönesystem. Om man lär sig nya arbetsuppgifter ska det också ge mer betalt. ”Man ska kunna påverka sin lön”, säger hon. Själv tillhör hon en mindre grupp som lärt sig att sköta styrdatorn.
Platschefen Kent Karlström håller med om att arbetet vid styrmaskinen ställer högre krav. En viss form av utbildning krävs. Men arbetsuppgiften innebär ändå inte högre lön, per automatik.
Fanns det ett lönesystem på företaget skulle det kunna innebära en annan lönesättning. Han berättar att Berendsen i Ockelbo infört ett sådant system, men det finns i nuläget inga planer att göra det i Eskilstuna.
Kent Karlström tycker inte att lönerna är låga, jämfört med branschen.
– De flesta jobben är fysiskt krävande, men kräver kanske inte specifik utbildning.
Avtalet som gäller nu på tvätteriet innehåller ingen satsning på de lägst avlönade.
– Vi har en ansträngd situation just nu. Det nya avtalet som vi tecknade med landstingen i våras innebar en prissänkning på 35 procent.
Hur ser du på din lön?Susanne Alm, operatör, Berendsen tvätteri.
– Lönen är inte hög. Man får vända på pengarna. Jag har en tonårsdotter som kräver nya kläder och smink. Det kostar. Jag vill helst spara pengar, men det är omöjligt. Det blir ingenting över.
Maria Johansson
, operatör Berendsen tvätteri.
– Vi borde ha ett lönesystem. Om man lär sig nya arbetsuppgifter ska det också ge mer betalt. Man ska kunna påverka sin lön.
Sudehai Axelsson, operatör Berendsen tvätteri
– Man får vara glad att man har ett jobb, men lönen är inte bra. Vi har rekommenderade mål, men märker inte på lönen om vi uppnår dem. Det borde facket kämpa för.
Det finns 0 kommentarer på sidan.
Trelleborg i Ersmark klarade finanskrisen men fabriken skulle ändå läggas ned. Då formerade facket sina trupper med ordföranden Jimmy Faltin i spetsen, bildade en sambandscentral och sökte upp en konsult med erfarenhet av stridsflygplanet Jas.
Lars-Inge sägs upp från Volvo Bussar i Säffle. Där får de anställda i snitt 10 000 i extra omställningsstöd. Eva förlorade jobbet när Ericsson stängde Gävlefabriken. Där fick arbetarna i snitt 300 000 kronor var i avgångsvederlag. Inget tvingar företag som lägger ned att betala sina anställda en enda krona extra. Facken kan bara vädja.
Kommentera