.

Här är bevisen: Arbetsförmedlingen ljög i ett år

Arbetsförmedlingen dolde sanningen i ett år. Dagens Arbete berättar historien om hur myndigheten flera gånger ljugit för riksdagen och försökt dölja att funktionshindrade med lönebidrag saknar försäkringar. Ansvariga ministern Hillevi Engström har tacklat situationen med tystnad.

Anette Pernum höll sin Claes i handen när han dog. Höstvindarna tog fart över det skånska slättlandskapet och slog mot husfasaden. Claes var svårt lungsjuk i flera år. Som ungefär 70 000 andra funktionshindrade fick han hjälp att komma ut på arbetsmarknaden med lönebidrag. Arbetsgivaren får större delen av lönekostnaden i bidrag från Arbetsförmedlingen, upp till 16 700 kronor per månad.

I lönebidraget ingår ersättningar för försäkringar men Claes arbetsgivare betalde dem aldrig, utan stoppade pengarna i egen ficka. Claes jobbade oförsäkrad. När han dog fick änkan Anette inte en krona i ersättning. Hon gick miste om över 200 000 kronor. Dagens Arbete har visat att över 6 000 lönebidragsanställda och deras anhöriga riskerar att hamna i samma situation. Många får heller ingen tjänstepension inbetald.

Arbetsförmedlingen har gjort allt för att dölja sanningen.

Utöver bidrag till lönen får arbetsgivaren ersättning för att betala den anställdes försäkringar och tjänstepension. Det bidraget låg fram till 1 september i år på 9,17 procent av den anställdes bruttolön. En schablon som ligger mycket högre än arbetsgivarnas egentliga kostnader. Dagens Arbete avslöjade i mars att arbetsgivare mellan åren 2009-2011 fått nästan en miljard kronor i felaktiga utbetalningar från Arbetsförmedlingen. Efter Dagens Arbetes avslöjande har myndigheten beslutat att sänka procentsatsen från 9,17 procent till 6,8 procent.

Men allt började med en tre år gammal utredning från Riksdagens utredningstjänst, Rut. Utredningen handlar om hur stor del av människorna med nystartsjobb som är försäkrade. Förra våren kom jag över en kopia av rapporten. Den visade att hela 17,5 procent av nystartsjobbarna var oförsäkrade. Men det jag fastnade för, i slutet av rapporten, var att Arbetsförmedlingen svarat Rut att bristen på gällande försäkringar troligen inte är specifikt för nystartsjobben, utan för subventionerade anställningar i stort.

Med subventionerade anställningar menas bland annat lönebidrag. Nu blev jag nyfiken. Kan det verkligen vara så att Arbetsförmedlingen skickar ut funktionshindrade till arbetsplatser som saknar försäkringar? Och att de själva är medvetna om problemet? Och inte gör något åt saken?

Reglerna är tydliga. Arbetsförmedlingen får inte godkänna lönebidrag om försäkringar saknas.

I utredningen från 2009 framgår att myndigheten kände till problemet.

Nu ville jag veta mer.

Hur skulle jag komma vidare? Arbetsförmedlingen lämnar inte ut uppgifter på vilka arbetsplatser som tar emot lönebidrag. Det har Dagens Arbete tidigare fått erfara. Redan 2008 överklagade vi Arbetsförmedlingens beslut att inte lämna ut uppgifter på hur många människor som med medel från arbetsmarknadspolitiska program skickats ut till ett tvätteri. Kammarrätten gav Arbetsförmedlingen rätt.

Andra medier har gjort försök att få ut liknande uppgifter utan att lyckas.

SVT:s Uppdrag Granskning stötte på problem när de vill titta närmare på Fas 3. Redaktionen kom förbi problemet genom att starta ”Fas 3 bloggen.” Där människor själva kunde gå in och tipsa och skriva om sina erfarenheter från Fas 3. På så vis fick journalisterna fram arbetsplatser som de kunde titta närmare på.

Nu ville vi kartlägga hela omfattningen för lönebidrag och försäkringar. Det räckte inte med enskilda arbetsplatser, därför var Uppdrag Gransknings metod utesluten för oss.

Vi visste att Rut hade fått ut siffror när de gjorde rapporten om nystartsjobb. Kunde vi gå genom dem på något sätt?

Endast riksdagspolitiker kan använda sig av utredningstjänsten. Jag funderade länge och diskuterade med redaktionsledningen om det var etiskt möjligt att som journalist samarbeta med en riksdagsledamot. Vi landade i att det går, om rågången mellan vårt journalistiska arbete och politiken var tydlig. Riksdagsledamoten skulle hanteras som vilken annan källa som helst.

Första frågan var vilket parti jag skulle vända mig till. Det måste vara ett parti i opposition då det tänkta avslöjandet skulle handla om brister i den rådande arbetsmarknadspolitiken. En riksdagsledamot från något av de styrande allianspartierna skulle knappast vara intresserad av ett samarbete. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna var inte heller aktuella av skälet att Dagens Arbete ägs av tre fackförbund. Trots att tidningen står för en självständig journalistik har vi genom åren blivit anklagade för att vara alltför vänsterorienterade. För att undvika en sådan debatt landade jag i Miljöpartiet, MP. Sverigedemokraterna var aldrig med i diskussionen.

MP:s språkrör Gustav Fridolin har dessutom arbetat som journalist på TV 4:s granskade program Kalla Fakta. Han om någon borde förstå hur ett samarbete kunde läggas upp.

En första kontakt togs i maj 2011 med Gustav Fridolin som var positiv och delegerade frågan vidare till Mehmet Kaplan, MP:s riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet. Snabbt enades vi om att Dagens Arbete först skulle få tillgång till Rut:s rapport. Sedan kunde Kaplan använda den politiskt. På så vis drog vi en gräns mellan journalistik och politik.

Dagens Arbete försåg Kaplan med underlag. Det Rut skulle göra var att samköra Arbetsförmedlingens register för lönebidrag med servicebolagets Foras försäkringsregister för att då få fram hur stor andel som saknade försäkringar. Det är enbart genom Fora det går att teckna arbetsskadeförsäkring.

Vi räknade med att det skulle ta max ett par månader att få fram uppgifterna. Parallellt begärde vi ut flera års skadeståndsbeslut från Arbetsförmedlingens huvudkontor, 100-tals sidor dokument. Genom att gå igenom dem fann jag lönebidragsanställda som drabbats av olyckor och varit oförsäkrade. Jag fann flera. Bland annat den om Anette Pernum som förlorade sin man som var oförsäkrad under sitt lönebidragsjobb. Nu hade vi ytterligare bevis för att Arbetsförmedlingen inte kontrollerat försäkringsskyddet.

I september kom den första rapporten från utredningstjänsten. Förvånade insåg vi att någon samkörning av register inte gjorts. Arbetsförmedlingen slog nämligen fast att alla arbetsgivare som har anställda med lönebidrag tecknat arbetsskadeförsäkring hos Fora, någon jämförelse av register ansågs inte nödvändig.

Nu var myndigheten plötsligt säker på sin sak, två år tidigare hade Arbetsförmedlingen svarat Rut att det troligtvis fanns brister i försäkringsskyddet.

Våra misstankar att myndigheten försökte undanhålla information stärktes.

Vi förtydligade frågeställningen till Rut.  Vilket skulle tvinga Arbetsförmedlingen att lämna ut en lista med arbetsgivare som tagit emot lönebidrag för anställda med funktionshinder.

Men Arbetsförmedlingen vägrade låta Rut, riksdagens egen utredningstjänst, att ta del av informationen. Man hänvisade till sekretess.

Mehmet Kaplan tog upp frågan i Arbetsmarknadsutskottet, där ledamöterna förvånades över myndighetens ovilja att visa öppenhet för riksdagens granskning. Kanslichefen på utskottet kontaktade myndigheten. Men det hjälpte inte. Arbetsförmedlingens högsta ledning slingrade sig och gjorde allt för att inte lämna ut underlaget. Något som fortsatte i flera månader.

Under tiden hade ett samarbete etablerats mellan Dagens Arbete och Uppdrag Granskning. Vi beslutade oss för att inte längre vänta på siffrorna från Rut. En publicering med efterföljande medialt tryck skulle kunna förmå Arbetsförmedlingen att lämna ut underlaget till riksdagen. I mars 2012 sändes Uppdrag Granskning program samtidigt som Dagens Arbete publicerade.

Avslöjande uppmärksammades bland annat av Aftonbladet och Expressen.

Arbetsförmedlingen hölls fast vid sin ståndpunkt. Gång på gång upprepade myndighetens tjänstemän mantrat: ”Alla är försäkrade.”

Nu agerade också Arbetsmarknadsutskottet. Ett enigt utskott krävde att Arbetsförmedlingen lämnade ut uppgifter och myndigheten blev uppkallad till riksdagen för att förklara sig (se tidigare artikel i DA).

– Äntligen. En seger för riksdagens kontrollmakt. Det som Dagens Arbete och Uppdrag Granskning visat i sina avslöjanden är upprörande, sa Mehmet Kaplan.

Att utskottet nu krävde ut uppgifterna innebar att Arbetsförmedlingens sekretess hävdes. Myndigheten kunde inte längre slingra sig. Men tjänstemännen som kom till utskottet höll fast vid sin övertygelse om att ”alla är försäkrade.”

Det dröjde innan Rut fick tillgång till uppgifterna. Först i mitten på juni var utredningen klar. Flera månader efter medierapporteringen.

Det visade sig att över 6 000 lönebidragsanställda saknade försäkringar.

Så här kommenterade Kaplan:

– Det är en av våra största myndigheter. Det tog dem nästan ett år att lämna ut underlag för att vi skulle få den här informationen. Man kan undra om det är en tillfällighet att det kommer nu. Några dagar innan riksdagens sommaruppehåll.

– Arbetsförmedlingen har brustit. Det är helt oacceptabelt. Jag är förvånad att det är en sådan enorm mängd, sa han.

Han fick medhåll av sin Josefin Brink (V) också hon ledamot i arbetsmarknadsutskottet:

– Resultatet är väldigt allvarligt. Arbetsförmedlingen har för oss i utskottet och i media sagt att alla är försäkrade. Det är tydligt hur myndigheten försökt förhala att siffrorna kommer ut, sa hon.

Med all den dokumentation som Dagens Arbete tagit fram är det omöjligt att komma till någon annan slutsats än att Arbetsförmedlingen hela tiden känt till problemen med oförsäkrade lönebidragsanställda. I stället för att ta tag i situationen har myndigheten gjort allt för att dölja omfattningen för riksdagen, media, allmänhet och de drabbade.

Ansvariga minister Hillevi Engström har via sin pressekreterare Cherine Khalil konsekvent vägrat svara på Dagens Arbetes frågor. Den enda kommentar som lämnats från arbetsmarknadsdepartementet, trots otaliga påstötningar, är pressekreterarens:

– Jag förutsätter att Arbetsförmedlingen följer de regelverk som finns.

Dagens Arbete har visat att regelverket inte följs och att myndigheten flera gånger ljugit för riksdagen. Under tiden arbetsmarknadsministern fortsätter förutsätta att regelverket följs riskerar 1000-tals lönebidragsanställda att bli utan ersättning vid olyckor på jobbet. Eller att på 65-årsdagen upptäckta att arbetsgivaren struntat i betala in pensionen. Vilket hände Per.

Anette Pernum vars man Claes jobbade utan försäkringar, fick inte en krona i ersättning när han dog. Anette försökte förgäves få skadestånd från Arbetsförmedlingen. Sveriges tyngsta jurister på arbetsmarknadsfrågor har dömt ut myndighetens avslag. Anette skulle antagligen få rätt om hon stämde Arbetsförmedlingen i tingsrätten. Men pengarna är sedan länge slut. Och Claes långdragna sjukdom påverkade Anettes egen hälsa. Hon saknar kraft att utmana en Sveriges största myndigheter.

En ny höst är här och vindarna drar återigen in över de skånska åkrarna. Anette sätter sig vid köksbordet och bläddrar i pappersbunten med korrespondens från Arbetsförmedlingen. Hon suckar och drar fingertopparna över ansiktet.

– Jag förstår inte varför det gör så här mot mig, säger Anette.

Kommentarer

Det finns 13 kommentarer på sidan.

Annons Annons Annons Annons Annons