Arbetsförmedlingen ändrar regler efter DA:s granskning

Under tre år betalade Arbetsförmedlingen ut nästan en miljard kronor för mycket till arbetsgivare med lönebidragsanställda. Nu kan Dagens Arbete avslöja att felet pågått i minst 12 år. Först nu ändras reglerna.

     

I våras visade Dagens Arbetes granskning att Arbetsförmedlingen åren 2009-2011 betalat ut nästan en miljard kronor för mycket i försäkringsstöd till arbetsgivare som tar emot lönebidrag.

Nu visar det sig att felaktiga utbetalningar gjorts åtminstone sedan år 2000.

Arbetsförmedlingen har räknat med att arbetsgivarnas kostnad för försäkringar är 9 procent av den anställdes bruttolön. En procentsats som är högre än de verkliga kostnaderna.

Hur länge har schablonen legat på 9 procent?

– Vi tror att den legat still sedan år 2000, möjligen längre, säger Henrietta Stein, chef för avdelningen rehabilitering till arbete på Arbetsförmedlingen.

Både Svenskt Näringslivs och LO:s expert har varit frågande till hur myndigheten kommit fram till de 9 procenten.

Har den tidigare schablonen på 9 procent varit för hög?

– Om vi hade tyckt att 9 procent låg rätt så hade vi inte sänkt till 6.8 procent. Nu lägger vi oss på en procentsats som ligger närmare arbetarkollektivet, säger Henrietta Stein.

Dagens Arbete har tagit del av Arbetsförmedlingens beslut där det framgår att myndigheten beslutat att sänka schablonen till 6,8 procent av den anställdes bruttolön. Beslutet togs före sommaren och träder i kraft 1 september.

Hur mycket pengar rör det sig om som ni betalt ut för mycket genom åren?

– Det kan vi inte bedöma. Det är en komplex fråga, där många olika faktorer påverkar kostnaden, säger Henrietta Stein.

Dagens Arbetes uträkning för de tre senaste åren visade på felaktigheter på nästan en miljard kronor. En uträkning som Arbetsförmedlingen inte har motsatt sig. Att felet pågått sedan år 2000 talar för att de totala felaktiga utbetalningarna i själva verket är mycket högre.

När Arbetsförmedlingens ekonomichef Karin Leth intervjuades i våras svarade hon att myndigheten då måste ta tag i frågan.

Nu säger Henrietta Stein att Arbetsförmedlingen började diskutera en sänkning av schablonen redan sommaren 2011. Men det finns ingen skriftlig dokumentation som verifierar det.

– Nej, det finns ingen sådan dokumentation, säger hon.

Varför kände inte er ekonomichef till att ni jobbade med frågan?

– Det har diskuterats på min avdelning. Vi visste inte var vi skulle landa i frågan.
Marcus Derland
md@dagensarbete.se
Publicerad: 2012-08-24
© Dagens Arbete. Citera gärna, men ange källan


Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera

Kommentera gärna! Vi ser helst att du skriver under med ditt namn men det går bra att använda signatur om du uppger namn och mejladress enbart för redaktionen. Fatta dig kort - max 500 tecken. Redaktionen förhandsgranskar alla kommentarer, vilket gör att det ibland kan dröja innan de publiceras. Håll dig till sakfrågan och kommentera i vänlig, civiliserad ton.




Avtalsordlistan

Vaddå löneglidning?
Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med din lön att göra.

DA granskar

Facket räddade kvar jobben

Trelleborg i Ersmark klarade finanskrisen men fabriken skulle ändå läggas ned. Då formerade facket sina trupper med ordföranden Jimmy Faltin i spetsen, bildade en sambandscentral och sökte upp en konsult med erfarenhet av stridsflygplanet Jas.


Uppsagda till olika pris

Lars-Inge sägs upp från Volvo Bussar i Säffle. Där får de anställda i snitt 10 000 i extra omställningsstöd. Eva förlorade jobbet när Ericsson stängde Gävlefabriken. Där fick arbetarna i snitt 300 000 kronor var i avgångsvederlag. Inget tvingar företag som lägger ned att betala sina anställda en enda krona extra. Facken kan bara vädja.

Mer DA granskar »

Annons
Annons Annons Annons Annons
Dagens Arbete Dagens Arbete105 52 Stockholm

Besök: Olof Palmes gata 13 A
E-post: red@dagensarbete.se

Tel: 08-786 03 00
Redaktionen

DA på Twitter Twitter@DagensArbete