Foto: GRAFIAS ARKIV
ARKIVBILDEN November 1987. Det var en tid då kapitalism utan samhällsansvar väckte upprörda känslor och solidaritet inte bara var ett honnörsord. En busslast ilskna grafiker hade rest från Kumla och Örebro till Stockholm för att slåss för sina jobb på Rinaldo & Johansson.
Företaget gjorde en vinst på 3,2 miljoner, men det tyckte inte ägaren, Åkerlund & Rausing, var tillräckligt lönsamt, utan varslade 160 anställda om nedläggning.
LO:s ordförande Stig Malm engagerade sig men till slut tvingades industriminister Thage G. Peterson konstatera att det inte fanns någon lag emot att lägga ner lönsamma företag.
Det slutade med att tre varslade fick ta över maskiner och anställa 25 kamrater, de andra fick två årslöner.
I förgrunden ses grafikernas ombudsman från Örebro, Åke Gylfe, peppa sina kamrater vid avmarschen från Åkerlund & Rausings huvudkontor mot riksdagshuset.
Det finns 0 kommentarer på sidan.

Lars-Inge sägs upp från Volvo Bussar i Säffle. Där får de anställda i snitt 10 000 i extra omställningsstöd. Eva förlorade jobbet när Ericsson stängde Gävlefabriken. Där fick arbetarna i snitt 300 000 kronor var i avgångsvederlag. Inget tvingar företag som lägger ned att betala sina anställda en enda krona extra. Facken kan bara vädja.
Efter sex år som truckförare på Volvo i Indien tjänar Shankarappa 650 kronor i månaden. Det räcker inte för att försörja familjen. Läs hela granskningen av Volvo här.
Kommentera