Fler anmäler vibrationsskador

Nästan alla besökta arbetsplatser som besöktes i Arbetsmiljöverkets insats mot buller och vibrationer fick krav på åtgärder. Brister fanns framför allt i företagens riskbedömningar och hälsokontroller.

     

Under 2011 anmäldes 831 arbetsskador orsakade av buller. De senaste fem åren har antalet anmälda bullerskador sjunkit från en nivå på cirka 1 000 per år. Samtidigt ökar antalet anmälda vibrationsskador från cirka 350 per år till 434 förrra året.

Förra året genomförde Arbetsmiljöverket en riktad insats mot buller- och vibrationsskador. Av de närmare 400 besökta arbetsplatsena fick nästan samtliga krav på åtgärder. Det rör sig framför allt om brister i företagens riskbedömningar samt att anställda inte erbjuds de hälsokontroller som säkerhetsföreskrifterna anger.

– Arbetsgivarna är skyldiga att göra riskbedömningar i verksamheten. De ska undersöka vilka exponeringar av till exempel buller och vibrationer som finns i verksamheten och åtgärda eventuella problem, säger Bengt Johansson, sakkunnig på buller och vibrationer på Arbetmiljöverket.

Tillsynsinsatsen ledde till drygt 700 krav på riskbedömningar samt 250 krav på hälsokontroller.

Riskerna med buller känner de flesta till. Kunskapen om vibrationer är dock inte lika utbredd. Enligt Arbetsmiljverket utsätts 400 000 personer för vibrationer under minst en fjärdedel av sin arbetstid.

Riskerna finns inom yrken som till exempel maskin- och fordonsförare, montörer, gjutare, plåtslagare, bil- och motorreparatörer och betong- och stenindustriarbetare.

Handhållna verktyg är ett exempel på situationer där anställda exponeras för vibrationer. Med tiden kan nerver och blodkärl skadas, vilket leder till smärta, nedsatt blodcirkulation och förlorad känsel. Varningssignaler kan vara domningar eller stickningar i händerna.

– Det är viktigt att ta pauser för att ge kroppen en chans att återhämta sig, säger Bengt Johansson.

Människor som utsätts för helkroppsvibrationer i till exempel truckar eller skogsmaskiner har svårare att särskilja vibrationsbesvären från andra besvär, eftersom de ofta sätter sig i rygg och nacke. Ofta är det muskulaturen som tar skada, men även diskar mellan kotor i nacke och rygg kan ta skada av stötar och vibrationer.

I år genomför Arbetsmiljöverket ett riktat mätprojekt där de undersöker vilka handhållna verktyg som finns samt mäter vilka vibrationer de som arbetar med verktygen utsätts för.

– Det ska finnas värden på alla maskiner som tillverkaren ska uppge. Vi vill bland annat undersöka om dessa värden stämmer, säger Bengt Johansson.

Under projektet besöks 50 arbetsplatser. Givare som fästs vid maskinerna ska mäta vibrationerna under tiden de används.

Marie Edholm
me@da.se
Publicerad: 2012-09-14
© Dagens Arbete. Citera gärna, men ange källan


Kommentarer

Det finns 1 kommentarer på sidan.


Kommentera

Kommentera gärna! Vi ser helst att du skriver under med ditt namn men det går bra att använda signatur om du uppger namn och mejladress enbart för redaktionen. Fatta dig kort - max 500 tecken. Redaktionen förhandsgranskar alla kommentarer, vilket gör att det ibland kan dröja innan de publiceras. Håll dig till sakfrågan och kommentera i vänlig, civiliserad ton.




Inlagd av: Eskil, 2012-09-14 18:38:46

Ska vi verkligen få ett svar på vilka effekter som slående muttermaskiner får för oss bilmekaniker efter alla dessa år vi använt dem.
De flesta i branschen vet ju vilka skador de fått men att få dem bekräftade tekniskt vad som är orsaken är ju svårt då mätmetoden är standardiserad.

Svenska institutet för Verkstadsteknisk Forskning, Göteborg, Sverige, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg:
Utredning av bilverkstad arbetare i Göteborg-Rapport 1 & 2, Barregård et;
al, (1992);
Den beskriver också hur ISO 5349 (1) filter bort dessa transienter utan att deras negativa inverkan beaktas. Samt de negativa effekter de har på blodet.
Forskares resultat måste beaktas då nu resultaten av AV:s besök värderas.
Och en relevant mätmetod även för slående maskiner med transienta vibrationer skapas.
Det måste väl finnas forskare utanför Sverige som forskar på arbetsmiljö nu när vi har lagt ned arbetsmiljöforskningen.

Avtalsordlistan

Vaddå löneglidning?
Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med din lön att göra.

DA granskar

Facket räddade kvar jobben

Trelleborg i Ersmark klarade finanskrisen men fabriken skulle ändå läggas ned. Då formerade facket sina trupper med ordföranden Jimmy Faltin i spetsen, bildade en sambandscentral och sökte upp en konsult med erfarenhet av stridsflygplanet Jas.


Uppsagda till olika pris

Lars-Inge sägs upp från Volvo Bussar i Säffle. Där får de anställda i snitt 10 000 i extra omställningsstöd. Eva förlorade jobbet när Ericsson stängde Gävlefabriken. Där fick arbetarna i snitt 300 000 kronor var i avgångsvederlag. Inget tvingar företag som lägger ned att betala sina anställda en enda krona extra. Facken kan bara vädja.

Mer DA granskar »

Annons
Annons Annons Annons Annons
Dagens Arbete Dagens Arbete105 52 Stockholm

Besök: Olof Palmes gata 13 A
E-post: red@dagensarbete.se

Tel: 08-786 03 00
Redaktionen

DA på Twitter Twitter@DagensArbete