”Jag skulle ta vilket jobb som helst”

Många unga delar Sandras erfarenheter. ”Jag har ringt till alla däckfirmor i stan och skickat mitt cv till massa affärer, men inte fått något svar” berättar Patrik Nässelkvist för Dagens Arbete.

Patrik Nässelkvist, 23 år, Eskilstuna:
– Efter skolan flyttade jag till Örebro och pluggade till mjukvaruutvecklare på en KY-utbildning. Men det var alldeles för teoretiskt för mig, jag hade svårt att hänga med i undervisningen. Jag hoppade av efter ett och ett halvt år. Mina pengar tog slut och jag fick flytta hem till föräldrarna igen. I våras började jag tävla i bangolf igen. Jag har vunnit några tusen kronor i prispengar och det har räddat mig under hösten. Hade jag inte haft bangolfen hade mitt liv varit hur tråkigt som helst. I dag skulle jag kunna ta vilket jobb som helst. Jag har ringt till alla däckfirmor i stan och skickat mitt cv till massa affärer, men inte fått något svar. Finns det bara en chans skulle jag nappa direkt.

Marcus Svensson, 21 år, Finspång:
– Jag tog studenten mitt under lågkonjunkturen och då fanns det inga jobb. Första månaden som arbetslös var inte så svår men efter ett par månader insåg jag att det inte skulle förändras om jag inte gjorde något själv. Nu har jag varit ungefär ett år i jobbgarantin för unga. Under den här tiden har jag träffat en jobbcoach och lärt mig skriva ansökningsbrev. Jag hade också praktik i tre månader på Siemens men det ledde inte till något jobb. Hittills har jag sökt runt hundra jobb och fått komma på fem intervjuer. Det känns tråkigt men det är väl normalt. Det är många som söker jobben. För mig har inte jobbgarantin för unga fungerat. De borde byta namn, nu är det ingen garanti för jobb.

Andreas Pegado, 22 år, Finspång:
Direkt efter studenten flyttade jag till Kristiansand i Norge och jobbade som snickarlärling tillsammans med ett gäng svenskar. Efter fyra månader fick alla från Sverige sparken, så jag fick flytta hem till mina föräldrar igen. Efter ett år som arbetslös började jag på Komvux och läste upp mina betyg i fysik och matte. Jag slutade på Komvux i juni 2010 och sen dess har jag bara haft kortare ströjobb, en vecka här och där. Under ett års tid gick jag på två möten hos Arbetsförmedlingen, sen blev det tyst. Det är riktigt dåligt, man måste ses oftare.

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.