Lönerna släpar efter vinsterna. Det beror på att företagen blivit effektivare. Men också på valutan. När kronan sjunker i värde får exportföretagen mer i kronor när de säljer utomlands. SKF-arbetarna Vesa Nordlund, Ivan Djoric och Andreas Lundberg tycker att det är arbetarnas tur i den här avtalsrörelsen. NIKLAS MAUPOIX

Företagen tjänar mer och mer på dig

Du bidrar allt mer till företagens kassaklirr. Vinsten per 
anställd har mer än fördubblats de senaste tio åren, enligt 
Dagens Arbetes granskning av de största industriföretagen.

I slutet av 1980-talet började Mia Espefors jobba på SKF i Göteborg. På den tiden drog hon in 47 000 kronor i vinst till företaget på ett år. I dag fyra gånger mer: 188 000 kronor.

– Otroligt. Man blir mållös.

Att företaget gör vinster och går bra är naturligtvis bara positivt, tycker hon.

– Men när vi vill förbättra arbetsmiljön ute i verkstan, då saknas det alltid pengar.

Mia Espefors beskriver sitt arbete som kullagermontör som ensidigt och monotont. Tjugotre år i verkstan känns i kroppen.

– Jag har ont. Jag och många med mig.

Därför vill hon att mer satsas på att förbättra arbetsmiljön.

– Långsiktigt skulle företaget tjäna på det. En bra arbetsmiljö gör att vi håller oss friska och är engagerade.

Men det har varit svårt att få igenom förbättringar.

– Vi får alltid höra att det kostar för mycket att genomföra sånt som skulle göra jobbet lättare för oss.

Det borde finnas pengar. SKF har gått lysande under senare år. Företaget har gjort höga vinster och tjänat allt mer pengar på verksamheten. I våras höjdes utdelningen till aktieägarna med 43 procent.

Rekordsiffror, utbrast vd:n Tom Johnstone glatt när bokslutet för 2010 presenterades i vintras. ”SKF levererade ett mycket bra resultat under 2010, med rekordsiffror för rörelseresultat och rörelsemarginal samt ett bra kassaflöde”, hette det på näringslivssvenska.

• Rekord för rörelseresulatet – alltså rekordhög vinst.

• Rekord för rörelsemarginalen – aldrig har vinstens andel av försäljningen varit större. Av varje hundralapp koncernen sålde för, var 14 kronor ren vinst.

• Bra kassaflöde – betydligt mera pengar in än ut.

Sedan har det bara fortsatt. Det kan bli ännu bättre siffror i år. Första halvåret i år såg ännu bättre ut än fjolåret.

SKF är inte unikt. De svenska företagen återhämtade sig starkt efter finanskrisen 2008.

Visserligen utsattes de flesta av företagen för enorma påfrestningar under krisen. Kunder försvann, produktionen avstannade, företagen drog ner på kostnaderna. Många förlorade jobben.

Med uppsägningarna anpassade sig företaget snabbt till de hårda tiderna. 70 000 industrijobb försvann i ett nafs.

Och sedan när efterfrågan drog i gång igen stod företagen med en bantad personalstyrka. Färre anställda tillverkar mer än tidigare. Företagen kan tjäna betydligt mer på var och en av sina anställda. Produktiviteten stiger.

På tio år har vinsten per anställd ökat med 118 procent för de 20 större industriföretag som Dagens Arbete har granskat. För vissa företag går det upp och ner, men tendensen är entydig.

SKF har varit en vinstmaskin under hela den undersökta perioden. Koncernen har hittills i år tjänat nästan dubbelt så mycket mot för tio år sedan.

SKF har ungefär lika många anställda i dag som för tio år sedan, cirka 40 000 i 130 fabriker i ett 30-tal länder.

Fyra av dessa arbetare finns i själva moderfabriken i Göteborg: Mia Espefors, Ivan
Djoric, Vesa Nordlund och Andreas Lundberg.

– Som skyddsombud kan jag se att ett företag som Volvo numera ligger långt före oss, säger Andreas Lundberg.

Alla fyra är överens om att arbetsmiljön måste förbättras. Där kan företaget satsa mera pengar.

Andreas igen:

– Många på D-fabriken har fått problem med andningen i samband med slipningen. Folk har tvingats åka iväg till sjukhus.

– Nu hoppas vi kunna komma tillrätta med de här luftvägsproblemen.  Men många blir oroliga och tycker att det händer för lite.

– Risken är att många tappar lusten. En bra arbetsmiljö gör ju att människor trivs och gör ett bättre jobb.

Vill ni lägga en del av löneutrymmet på bättre arbetsmiljö?

– Man kan inte ställa det mot varann, säger Andreas. Det vore livsfarligt.

Mia:

– Företaget tjänar ju på en bra arbetsmiljö. Man håller sig frisk, motivationen och engagemanget ökar. Sånt är lönsamt. Det gynnar företaget. Och de har råd.

Vesa:

– Det här är ju ett välmående företag. Titta bara på aktieutdelningarna. De stiger. Samtidigt fick vi vår bonus indragen i två år under krisen.

– Det där stack i ögonen på folk. Det finns ju ingen sans och balans.

Andreas:

– Det är klart att aktieägarna ska ha sin beskärda del. Men man undrar ju varför de ska ha under kristider när vi valde att avstå från såväl bonus och anställningstidstillägg. Sånt där retar gallfeber på folk. Vi får stå tillbaka, men inte andra.

Försäljningen ökar, vinsterna stiger, företagen blir effektivare. Men lönerna hänger inte med. Lennart Erixon, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har funderat på varför företagen tjänar mer på sina anställda.

Det handlar om två saker, säger han. För det första: Produktiviteten har ökat kraftigt. Tillverkningen har blivit allt mer effektiv. Färre händer gör mer och på kortare tid. Produktionen per anställd och per arbetad timme har ökat.

För det andra: Kronan har sjunkit i värde. När kronan försvagas får företagen ut mer i svenska kronor av det de säljer för på exportmarknaden. Det spär på vinsterna.

– Sedan har inte lönernta anpassats till den försvagade kronkursen och den stigande produktiviteten. Lönerna släpar efter. Vinsterna har ökat på lönernas bekostnad.

Lennart Erixon var sekreterare i den stora statliga utredningen om produktiviteten som tillsattes 1991. Då släpade Sverige efter. Den bristande effektiviteten ansågs som ett allvarligt problem.

Sedan kom 90–talskrisen och IT–revolutionen.

– Krisen slog ut ineffektiva företag. IT–företagen växte snabbt i Sverige, Sverige blev världsledande på produkter inom telekommunikation. IT kom också att användas i resten av industrin så att den blev ännu mer effektiv.

Resultatet blev vad Erixon kallar ”en produktivitetschock”.

– Fram till finanskrisen 2008 var vi det land i den industrialiserade världen som hade den snabbaste ökningen av produktiviteten, efter Sydkorea och Irland.

Men varför hänger då inte lönerna med?

– En förklaring är att det finns ett överskott av arbetskraft. Arbetslösheten är hög. Det brukar hålla tillbaka lönerna. Brist på arbetskraft driver upp lönerna.

– Löntagarnas förhandlingsposition försvagas automatiskt vid hög arbetslöshet. Facken kan inte ställa lika tuffa krav som när det råder låg arbetslöshet.

Ett problem för löntagarna och deras fackliga organisationer är att arbetslösheten stannat på en mycket hög nivå.

– Sverige är inte längre landet med full sysselsättning.

– Även i högkonjunkturer har vi numera hög arbetslöshet, till och med betydligt högre än vad vi hade under lågkonjunkturer på 1970- och 80-talen.

Och det bidrar till att lönerna inte hänger med i samma takt som ökningen av vinster och produktivitet.

SKF-arbetarna Mia Espefors, Ivan Djoric, Vesa Nordlund och Andreas Lundberg funderar över de stigande vinsterna och lönerna som släpar efter. Ivan Djoric säger:

– Jag är naturligtvis glad att det går bra för företaget. Men de kunde dela med sig mer. Förbättra förmånerna och genomföra åtgärder som höjer trivseln. Men vi ser inte ens skymten av en fruktkorg.

De tjänar alla mellan 24 000 och 28 000 kronor i månaden i grundlön.

– Helt okej, säger Mia. Jag får min lön att räcka till.

Andreas protesterar:

– Det är många år sedan vi hade en bra lön i förhållande till andra här i stan. Förr kunde man vara stolt över sin SKF–lön, men inte i dag.

Ivan:

– SKF är ju ett världsledande företag med verksamhet runt om i världen. Det är inte meningen att vi här i Sverige ska roffa åt oss allt.

– Men visst vill vi ha högre lön. Det har inte blivit så mycket påökt på sistone.

Se hur stor vinst du drar in till ditt företag här.

Kommentarer

Det finns 8 kommentarer på sidan.

Annons Annons Annons Annons Annons Annons