Inte ovanligt att arbetsgivare går under jorden

Fallet Åre Snickerifabrik är långt ifrån ovanligt. Det händer ofta att arbetsgivare struntar i att betala löner för att sedan gå under jorden.

     
– Det finns alltid skumma näringsidkare som sätter detta i system, säger Annett Olofsson på LO-TCO Rättsskydd.

– Man struntar i att betala ut lön, går under jorden, sätter in en målvakt som ofta befinner sig i utlandet och där adressen kan vara en postbox.

Ungefär så ligger det till i fallet Åre Snickerier, där de anställda inte fått ut sina löner på ett halvår.

– Det är ohållbart att de anställda tvingats vänta så länge innan någonting händer. Det ska inte behöva gå till på det här sättet.

Annett Olofsson är väl förtrogen med ärendet. I slutet av april kom det in till LO-TCO Rättsskydd. I slutet av juni skickade Annet Olofsson in en konkursansökan till tingsrätten.

Därefter är gången att tingsrätten delger – informerar – arbetsgivaren. Tingsrätten skickar över konkursansökan och kallar till förhandling. I detta fall till den 25 juli. Men tingsrätten fick inte tag på företrädarna för företaget och kunde därför varken delge konkursansökan eller kallelsen.

Nu är nästa tid utsatt till den 22 augusti. Tingsrätten har denna gång använt sig ett annat delgivningssätt som innebär att man inte behöver få tag på företaget.

Annett Olofsson:

– Jag skulle vilja se en ordning där man mycket snabbare skulle kunna delge ett företag betalningsuppmaning för att kunna gå vidare med en konkursansökan.

Ett annat alternativ hade varit att delge en så kallad blank konkursansökan. Det hade inneburit en snabbare process. Men det förutsätter att man kan visa att företaget är på obestånd.

– Min bedömning från början var att det var svårt att bevisa detta och därför skulle det inte gå fortare.

Under tiden väntar de anställda vid Åre Snickerifabrik på sina pengar. Så fort företaget satts i konkurs har de rätt till den statliga lönegarantin.

Annett Olofsson:

– Även om ärendet har dragit ut på tiden så har ingen fordran blivit för gammal för lönegarantin.

– Genom att kontakta sitt fack har de gjort helt rätt från första början, det är värt att påpeka. Det är viktigt att inte vänta med att anmäla utebliven lön. Risken är annars att man kan tappa rätten till lönegarantin om fordringarna blir för gamla.

Hon beklagar att medlemmarna hamnat i kläm och tvingats låna för att klara uppehället.

– Man kan fundera på om a-kassan under tiden skulle kunna betala ut ersättning till de drabbade och som de sedan skulle få betala tillbaka när de får sina pengar. Det som drabbat de anställda på Åre snickerifabrik ska inte behöva hända.

Harald Gatu
hg@dagensarbete.se
Publicerad: 2012-08-10
© Dagens Arbete. Citera gärna, men ange källan


Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera

Kommentera gärna! Inläggen ska undertecknas med ditt namn. Fatta dig kort - max 500 tecken. Redaktionen förhandsgranskar alla kommentarer, vilket gör att det ibland kan dröja innan de publiceras. Kommentera i vänlig, civiliserad ton.




Avtalsordlistan

Vaddå löneglidning?
Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med din lön att göra.

DA granskar

Uppsagda till olika pris

Lars-Inge sägs upp från Volvo Bussar i Säffle. Där får de anställda i snitt 10 000 i extra omställningsstöd. Eva förlorade jobbet när Ericsson stängde Gävlefabriken. Där fick arbetarna i snitt 300 000 kronor var i avgångsvederlag. Inget tvingar företag som lägger ned att betala sina anställda en enda krona extra. Facken kan bara vädja.


’’Lönen går inte att leva på’’

Efter sex år som truckförare på Volvo i Indien tjänar Shankarappa 650 kronor i månaden. Det räcker inte för att försörja familjen. Läs hela granskningen av Volvo här.

Mer DA granskar »

Länkar till förbunden



Annons
Annons Annons Annons Annons Annons
Dagens Arbete Dagens Arbete105 52 Stockholm

Besök: Olof Palmes gata 13 A
E-post: red@dagensarbete.se

Tel: 08-786 03 00
Redaktionen

DA på Twitter Twitter@DagensArbete