Krisen förvärras snabbt

DA-ANALYS Så kom i dag den senaste smällen i den utförslöpa som ingen riktigt vet var den slutar: 450 jobb bort från stålkoncernen SSAB. Varslen ökar nu både snabbt och brett inom industrin. Läget har inte varit så dystert sedan finanskrisen. Frågan är vad vi lärde oss den gången.

1 860 personer varslades i tillverkningsindustrin förra månaden. Den högsta septembersiffran sedan 2008, enligt Arbetsförmedlingens nya statistik som kom idag.

Samtidigt har IF Metall gjort en egen underökning om krisens omfattning från första september fram till i måndags.

2 827 personer varslades om uppsägning.

Den siffran – till skillnad från Arbetsförmedlingens – tar även med varsel under fem personer. Många små arbetsplatser drabbas nu av nedgången. Siffror som inte märks i Arbetsförmedlingens kolumner.

IF Metalls statistik är ännu ofullständig. 12 av 38 avdelningar har ännu inte svarat. Ändå blir siffrorna så höga.

Dessutom: storvarslet vid Volvos bussfabrik i Säffle är inte medräknat. Och naturligtvis inte heller dagens storvarsel inom SSAB.

Arbetsmarknaden går mot en hård vinter.

Inbromsning, enligt alla bedömningar. Inget panikavbrott som hösten 2008. Septembersiffran det året var betydligt dystrare. Och sedan blev resan sju gånger värre.

Hur går det nu?

Tillräckligt illa. IF Metalls undersökning bland avdelningarna visar att varslen just nu är betydligt fler än under motsvarande period krisåret 2009.

Nu:  2 827 personer. Då: 1 816.

Den gången försvann både order och pengar. Nu handlar det om inbromsning och naturligtvis ovisshet om vart Europa går. Volvos bussverksamhet går inte med förlust. Ändå stängs Säffle därför att kapaciteten i den polska fabriken är större.

Inte heller SSAB går med förlust. Vinsten dalar däremot. Varslet läggs för att ”effektivisera” verksamheten. 200 bort i Borlänge, 150 i Oxelösund och 100 i Luleå.

Anmärkningsvärt är att SSAB i sitt pressmeddelande talar om ”möjligheten till arbetstidsförkortning inom den svenska verksamheten”. Krisavtal? Krisavtal i syfte att effektivisera?

Krisavtalen tjänade som nödåtgärd i en nödsituation. Och de kom till efter att facken stångat sig blodiga mot kanslihuset där regeringen vägrade gå med på några som helst utbildningspaket för att överbrygga krisen. Tvärtemot i Tyskland där regeringen aktivt gick in för att folk skulle slippa lämna sina jobb. Under värsta krisen steg den tyska arbetslösheten aldrig mer än strax över 8 procent – i dag uppgår den till 6,8 procent.

Frågan är vilka lärdomar som drogs i Sverige, ett litet, extremt exportberoende land som påverkas av svängningarna i den globala ekonomin?

Parterna har ett förslag till korttidsarbete, sammanfattat i en rapport som sedan i februari ligger på regeringens bord.

Riksdagsledamoten Isak From från Västerbotten undrade igår:

– Vilka åtgärder avser näringsministern vidta för att möta en ny industrikris utan att det blir ökad arbetslöshet som följd?

Näringsminister Annie Lööf svarade att det var regionernas ansvar.

Häromdagen kom det en dyster betraktelse för världsekonomin från IMF, Internationella valutafonden.

Där varnade man också för att åtstramningspolitiken i Europa håller på att ta död på tillväxten i ekonomin. Svältkuren riskerar att svälta krisländerna till döds och dessutom dra med sig de länder som har en friskare ekonomi. Som det extremt exportberoende Sverige.

Att vi klarat krisen beror enligt IMF på fyra faktorer, varav två förutsätter att vi inte är med i EMU: självständig riksbank plus en rörlig växelkurs, alltså en egen valuta som marknaden sätter priset på. En besynnerlig signal från IMF när eurons vara eller icke vara står på spel.

Den rörliga växelkursen har tjänat som draglok för svensk exportindustri när kronan varit lågt värderad. Det är den inte i dag. När andra valutor sjunker stärks kronan, gör den dyrare och följden blir naturligtvis att det blir svårare att sälja svensktillverkade varor på världsmarknaden.

En exportmarknad i djup kris som kan bli ännu värre. Dyrare exportvaror. Fler och fler varsel. Arbetsmarknaden går som sagt mot en hård vinter.

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.