Det är acceptabelt med en löneskillnad på mellan 1000 och 2000 kronor mellan arbetare som jobbar på samma bruk. Det är den vanligaste åsikten i en enkät som Pappers genomfört bland sina medlemmar.
I enkäten fick deltagarna rangordna vilka kriterier de tyckte var viktigast när lönen ska sättas. Medlemmarna angav följande:
Enkäten visar också att en relativt stor del av medlemmarna kan tänka sig lön efter prestation. Även lönekriteriet flexibilitet och samarbetsförmåga betraktas som rättvist av förhållandevis många.
När de fackligt förtroendevalda fick samma fråga är de mer skeptiska till den här typen av subjektiva lönekriterier.
Enkäten presenterades under Pappers lönebildningskonferens. En del av diskussionerna handlade om subjektiva lönekriterier, kriterier som man alltså inte kan mäta och som är kopplade till personen i fråga, inte till jobbet/befattningen. I vissa lönesystem ute på bruken finns de med.
De flesta talarna var starkt emot subjektiva bedömningar som prestation, samarbetsförmåga och flexibilitet. De kallades surstockar, slicketillägg och "bruna nyanser" i lönesättningen.
Per Hidesten och Gunnar Norbäck från arbetsgivarorganisationen Skogsindustrierna deltog också i konferensen och beskrev sina visioner om lokal lönebildning, att löneökningarna bestäms ute på varje företag utan några centrala löneavtal och individuella löner.
Per Hidesten talade om karriärmöjligheterna som individuella löner öppnar för och fördelen med en tydlig koppling mellan kompetens/utveckling och lön.
En av poängerna med konferensen var att diskutera just lönekriterier eftersom kollektivavtalet som tecknades i början av det här året bestämde att en arbetsgrupp skulle börja jobba med just de frågorna. Både fack och arbetsgivare är eniga om att löneprinciperna som står i avtalet är otydliga. Det talas bland annat om djupkunnande och mångkunnande. Men vad exakt är det?
Matts Jutterström, förhandlingsombudsman på Pappers, har det blivit tydligare efter konferensen?
– Ja. Nu har vi börjat processa vad vi vill och vad vi menar. Men mycket arbete finns kvar.
Hur kommenterar du enkätresultaten?
– Jag är inte förvånad. Vi fick ungefär samma resultat i en enkät som vi gjorde för 10 år sedan. Även andra undersökningar visar att medlemmarna vill ha små löneskillnader. Så har det varit länge.
– Men det kan ändras. Samhället har blivit mer ojämlikt. Det kanske också ändrar synen på människan.
Vad säger du om skillnaden mellan vanliga medlemmar och förtroendevalda?
– Jo, det fanns nyanser i svaren. Det kanske är så att medlemmarna är mer utsatta. De kanske har accepterat, underkastat sig.
Kommer det att bli mer individuella löner i Pappers i framtiden?
– Nej, det tror jag inte. Fackföreningsrörelsen står på en kollektiv grund. Det är viktigt att alla får en del av lönekakan, på ett rättvist sätt. Har vi stöd från medlemmarna kommer vi att kunna hålla emot.
Det finns 0 kommentarer på sidan.
Trelleborg i Ersmark klarade finanskrisen men fabriken skulle ändå läggas ned. Då formerade facket sina trupper med ordföranden Jimmy Faltin i spetsen, bildade en sambandscentral och sökte upp en konsult med erfarenhet av stridsflygplanet Jas.
Lars-Inge sägs upp från Volvo Bussar i Säffle. Där får de anställda i snitt 10 000 i extra omställningsstöd. Eva förlorade jobbet när Ericsson stängde Gävlefabriken. Där fick arbetarna i snitt 300 000 kronor var i avgångsvederlag. Inget tvingar företag som lägger ned att betala sina anställda en enda krona extra. Facken kan bara vädja.
Kommentera