"Arbetsgivarna har en stor del av ansvaret. De ska se till att en rehabilitering sker", säger Kristina Hylén Bengtsson, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.
Kristina Hylén Bengtsson, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan. Färre har fått rehabiliteringsersättning under åren 2003–2010. Varför?
– Det beror på olika faktorer. Arbetsträning (som är en vanlig grund för rehabersättning, red kommentar) var väldigt vanligt tidigare. Runt 2002 kom en proposition som tog upp att deltidssjukskrivning skulle vara förstahandsalternativet.
– Arbetsträning är en knepig form. Är man sjukskriven får man inte utföra vanligt förvärvsarbete. Då kan deltidsarbete och upptrappning av arbetstiden vara en bättre lösning.
Rehabersättning betalas av Försäkringskassan. Den som får ersättning slipper krav på prestation och kan arbeta i sin egen takt, vilket inte gäller vid deltidsarbete. Hur kommenterar du det?
– Reglerna har gjort det svårare att ge rehabersättning. Vi måste till exempel veta att personen återfår sin tidigare arbetsförmåga innan dag 365 i sjukskrivningen.
Rehabiliteringskedjan syftar till att fler ska komma tillbaka till sina jobb, tidigare. Men allt färre får rehabersättning.
– Arbetsgivarna ska göra vad de kan. De har en stor del av ansvaret. De ska se till att en rehabilitering sker.
Det finns 0 kommentarer på sidan.
"Nordea och SEB säger sig vilja ta ansvar för kun-Helle Klein, chefredaktör.
Trelleborg i Ersmark klarade finanskrisen men fabriken skulle ändå läggas ned. Då formerade facket sina trupper med ordföranden Jimmy Faltin i spetsen, bildade en sambandscentral och sökte upp en konsult med erfarenhet av stridsflygplanet Jas.
Lars-Inge sägs upp från Volvo Bussar i Säffle. Där får de anställda i snitt 10 000 i extra omställningsstöd. Eva förlorade jobbet när Ericsson stängde Gävlefabriken. Där fick arbetarna i snitt 300 000 kronor var i avgångsvederlag. Inget tvingar företag som lägger ned att betala sina anställda en enda krona extra. Facken kan bara vädja.
Kommentera