Sjuka skickas på skräckmöten

Läkaren skrek åt de sjuka. Han sa att de ljög och kallade deras vanliga läkare för knarklangare. Till honom skickas deprimerade människor - av Försäkringskassan.

Lucas, 53 år, lyfter upp väskan på bordet. Han bläddrar bland papper och pärmar. Fingrarna darrar när han drar fram kopian på mejlet han skickade till Försäkringskassan. Mejlet är daterat några dagar efter att Lucas träffat psykiatrikern Erling Vabö i Stockholm. Egentligen vill Lucas inte läsa. Han glömmer hellre den där höstdagen för två år sen.

För Erling Vabö var det förmodligen en helt vanlig arbetsdag. Lucas ingick i en strid ström av patienter som skickades till honom från Försäkringskassan. Det året skulle kassan betala ut över 6 miljoner kronor till det företag där Erling Vabö var hälftenägare, Livero AB. Pengarna fick företaget för att utreda människors funktionsförmåga.

Lucas är en av flera som talar med Dagens Arbete och berättar om hur dåligt de mått efter sina möten med Erling Vabö.

Lucas berättar att han satt ihopsjunken på mottagningens stol. Lite dåsig av medicinerna, inbunden i sig själv efter flera års sjukskrivning för depression och panikångest.

–  Erling Vabö skrek åt mig att jag skulle se honom i ögonen när han talade.

–  När jag sa att jag var trött blev han ännu argare. Han sa att jag upptog hans tid, att han inte kunde slösa mer tid på mig.

–  Jag minns att Vabö ställde sig snett bakom mig och fräste rakt i mitt öra att han skulle ringa Försäkringskassan om jag inte samarbetade.

När Lucas räckte över listan på sina mediciner, som han ombetts att ta med sig, kastade Erling Vabö papperet på bordet och röt att han inte ville ha någon lista. Lucas skulle berätta själv i stället.

–  Det var som att sitta i ett förhörsrum, viskar han.

–  Helt overkligt. Jag har inte varit så rädd sedan jag blev arresterad av militärjuntan i mitt hemland som ung student.

Lucas säger att han inte förstår hur en människa som jobbar åt Försäkringskassan kan bete sig på det sättet.

–  Finns det inga krav, undrar han.

När Lucas besökte Vabö för några år sedan var läkarlegitimation, en femdagarskurs samt en endagsuppföljning det enda som krävdes för att bli en av Försäkringskassans runt 400 läkare, som utfärdar Särskilt Läkarutlåtande (SLU).

Ingen kontrollerade om läkaren var lämplig för uppgiften. Det fanns inga rutiner för att fånga upp signaler ifall en läkare bemötte de sjuka respektlöst.

Lucas försökte slå larm. Han beskrev sitt möte med Vabö i mejlet till Försäkringskassan.

– Jag fick ett svar, säger han. Handläggaren sa att hennes kollegor kände till läkaren, att fler klagat och att en utredning var på gång. Sen hörde han inget mer.

I efterhand fick Lucas veta att han kan börja jobba halvtid, enligt Vabös intyg till Försäkringskassan. Utan att de under mötet diskuterat vad Lucas klarade av och hur han mådde. Försäkringskassan följde

Vabös bedömning och drog in halva Lucas sjukersättning.

–  Det är inte intyget som är det värsta, säger Lucas. Det är den förnedrande behandlingen jag utsattes för. Och tanken att Försäkringskassan skickade mig till honom, trots att en utredning var på gång.

Lucas plockar ihop sina papper, säger att han börjat arbetsträna, att han vill gå tillbaka till sitt gamla yrke så fort som möjligt. Papperna väcker obehagliga minnen.

–  Men jag vill stoppa Erling Vabö. Andra ska inte behöva gå igenom den behandling som jag utsattes för.

Fotnot: Lucas heter egentligen något annat.

I stället för undersökta – trakasserade

Flera av Erling Vabös patienter vittnar om motsvarande skräckbemötande. Här är några röster:

”Läkaren var en man i vit kappa, men uppträdde inte som en läkare. Min fru dog för 30 år sedan. Ändå frågade Erling Vabö hur mycket pengar jag ärvde. Jag förstod ingenting. Vad hade det med saken att göra. Sen frågade han om jag hade en ny kvinna, om vi hade sex. Det var en rad obegripliga, icke-relevanta frågor. Ingenting om hur jag mådde. Vad sysslar Försäkringskassan med? Att anlita så konstiga människor, helt sjukt. Jag kände mig knäckt som människa efteråt.” Alfonso, 53 år

”Jag var inne hos Vabö knappt 20 minuter. Jag försökte berätta om mina problem, men han avbröt mig, var mycket otrevlig. Han undersökte mig inte. Jag märkte på hans frågor att han inte läst mina journaler. Jag har svårt att koncentrera mig, det märkte han. Han skrek åt mig. Det kändes hopplöst efteråt. Jag är bara en liten individ, vad skulle jag göra?” Maria, 52 år

”Jag hade haft sjukersättning i fyra år när jag träffade Vabö. Jag har varit deprimerad sen min man blev mördad. Vabö talade illa om min läkare, sa att han skrivit ut knark till mig, att jag egentligen var frisk och att jag kunde jobba. När jag grät sa han att han inte förstod, han hade ju inte gjort mig illa. Efter besöket kunde jag inte sova på flera nätter. Tänkte på självmord.” Laura, 48 år

”Först fick jag träffa en kvinna som inte presenterade sig. Jag uppfattade henne som något slags vårdpersonal. Det kändes bra att få berätta om min livssituation. Om min trötthet, sorgen efter flera dödsfall i familjen och mitt hjärtfel. Sen öppnades en dörr och Vabö tog över. Han bläddrade i hennes anteckningar, frågade ingenting om hur jag mådde eller hur jag själv såg på min situation. Han gjorde ingen undersökning. Efter några minuter sa han att han såg att jag var redo att börja jobba. Det var som en attack, jag blev alldeles ställd.” Per, 54 år

”Besöket hos Vabö var det värsta jag varit med om. Han ifrågasatte de mediciner jag tog. När jag öppnade munnen för att säga något hyschade han mig, sa att det var han som ställde frågor. När jag började gråta sa han att han gjorde det här för min skull. Fast nu vet jag inte om jag har någon lust längre, röt han. Är det till honom våra skattepengar ska gå? Blev han inte kollad som lämplig bedömare innan Försäkringskassan tecknade avtal med honom?” Samira, 46 år

Fotnot: Namnen är fingrerade.

Kommentarer

Det finns 1 kommentarer på sidan.