Ett av de stora malmloken son transporterade malmen från gruvan i Nimba till malmhamnen i Buchanan. bilden är från 1963. Ett av de stora malmloken son transporterade malmen från gruvan i Nimba till malmhamnen i Buchanan. bilden är från 1963. Foto: SCANPIX

Svensk frihetskamp i Liberias gruvor

Gunnar Ardelius dök huvudstupa ner i sin egen familjehistoria. Han landade i Liberia, bland strejkande gruvarbetare och svenska storföretag.

Foto: SCANPIX Foto: SCANPIX
     

Gunnar Ardelius farfar var personalchef på gruvföretaget LAMCO under 60-talet. Järnmalmsbrytningen i ett avlägset u-land var ett jätteprojekt, delvis finansierat av pengar som svenska Gränges håvade in från staten genom försäljningen av LKAB. Pengar som sedan investerades i infrastruktur och vindlande gruvgångar i ”frihetens land”: Liberia.

– Min farsa växte upp där. Och när jag i min tur växte upp såg jag spåren, tyger, afrikanska masker, överallt fanns de. Boken blev till efter att jag börjat skriva om mig själv och min släkt bakåt i tiden.

Friheten förde oss hit är Gunnar Ardelius första vuxenroman. Hans debut, ungdomsboken Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket, nominerades till Augustpriset. Han har sedan skrivit två ungdomsböcker till.

Nu tar han sig alltså an ett av mänsklighetens stora ämnen: frihet. Och han gör det i en berättelse som utspelar sig före hans födelse, i ett land där han aldrig satt sin fot.

– Mitt litterära landskap har tidigare varit min egen förort. Nu kan man säga att ramen är min egen familj. Jag har blivit inspirerad av de förutsättningar min familj hade.

– Det är en speciell tid, 60-talet, och lite vågat att skriva om den när man inte var med. Fyrtiotalisterna har ju haft tolkningsföreträde. Men jag har tittat på gamla bilder, filmer och läst mycket. LAMCO har väldigt mycket dokumenterat.

Familjen i boken bär på obearbetade sorger som sakta men säkert stiger upp till ytan i det nya landet. Modern, fadern och sonen, alla har de sina egna fängelser, sina galler mot frihet att kämpa med.

Dessa kamper förs vid sidan av en mer konkret. Förhållandena i gruvan var svåra och 1966 gick arbetarna ut i vild strejk. Något som ledde till en debatt i Sverige.

– Detta var Sveriges största industriprojekt i utlandet någonsin. Sverige har tjänat pengar på malmen. Boken handlar också om Sveriges ansvar.

ANNA TIBERG
at@dagensarbete.se
Publicerad: 2012-04-16
© Dagens Arbete. Citera gärna, men ange källan


Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera

Kommentera gärna! Vi ser helst att du skriver under med ditt namn men det går bra att använda signatur om du uppger namn och mejladress enbart för redaktionen. Fatta dig kort - max 500 tecken. Redaktionen förhandsgranskar alla kommentarer, vilket gör att det ibland kan dröja innan de publiceras. Håll dig till sakfrågan och kommentera i vänlig, civiliserad ton.




Avtalsordlistan

Vaddå löneglidning?
Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med din lön att göra.

DA granskar

Facket räddade kvar jobben

Trelleborg i Ersmark klarade finanskrisen men fabriken skulle ändå läggas ned. Då formerade facket sina trupper med ordföranden Jimmy Faltin i spetsen, bildade en sambandscentral och sökte upp en konsult med erfarenhet av stridsflygplanet Jas.


Uppsagda till olika pris

Lars-Inge sägs upp från Volvo Bussar i Säffle. Där får de anställda i snitt 10 000 i extra omställningsstöd. Eva förlorade jobbet när Ericsson stängde Gävlefabriken. Där fick arbetarna i snitt 300 000 kronor var i avgångsvederlag. Inget tvingar företag som lägger ned att betala sina anställda en enda krona extra. Facken kan bara vädja.

Mer DA granskar »

Annons
Annons Annons Annons Annons
Dagens Arbete Dagens Arbete105 52 Stockholm

Besök: Olof Palmes gata 13 A
E-post: red@dagensarbete.se

Tel: 08-786 03 00
Redaktionen

DA på Twitter Twitter@DagensArbete