Plantagearbetarna i Argentina rekryteras av Adecco och Manpower. De bor ofta i tält eller plåtskjul och har inte möjlighet att själva ta sig ifrån platsen. Vid razzior har det framkommit att de har anställts med usla villkor. Plantagearbetarna i Argentina rekryteras av Adecco och Manpower. De bor ofta i tält eller plåtskjul och har inte möjlighet att själva ta sig ifrån platsen. Vid razzior har det framkommit att de har anställts med usla villkor. Foto: PRENSA AFIP

Total otrygghet på plantagen

Osäker anställning, låg lön och usel arbetsmiljö är vardag för bemanningsanställda i Argentina. Den som protesterar riskerar att svartlistas. Bakom rekryteringen står de multinationella bolagen Adecco och Manpower.

     

– Vi talar om slaveri, något som vi inte kan tillåta i det tjugoförsta århundradet, sade Richardo Etchegaray från kontrollmyndigheten AFIP vid en razzia för drygt ett år sedan.

På gården El Algarrobo i provinsen Buenos Aires hittade myndigheterna 130 arbetare tätt inhysta i ett plåtskjul, som i solen förvandlades till en bastu. De saknade toaletter och rinnande vatten och hade ingen möjlighet att själva ta sig från platsen. Den utlovade lönen hade inte betalats ut.

Under våren 2011 gjordes ytterligare två liknande tillslag.

Arbetarna ”knipsade” blommor av hybridmajs. Odlingarna ägdes av jordbruksjättarna Nidera och Pioneer, men det är andra namn som är mer välbekanta i Sverige. Företagen som rekryterat arbetarna och forslat dem till plantagerna är Adecco, som i Sverige bland annat driver arbetsmarknadsåtgärder, och Ruralpower, lokalt dotterföretag till Manpower – världens största bemanningsföretag.

Agustina Desalvo, sociolog som studerat situationen på landsbygden, säger att knipsning är ett typiskt arbete där odlarna nästan alltid går via bemanningsföretag.

– Det är svårt att förutsäga när och hur länge behovet dyker upp. På det sättet får de bara precis så många arbetare de behöver precis för den tid de behöver.

Miguel Angel Serrano arbetade tidigare som inhyrd plockare.

– De berättar inte ens för oss vart vi ska eller hur mycket vi kommer få i lön, de säger bara ”det kommer bli bra”. Men det har hänt att blommorna inte slagit ut när vi kommit fram och vi har fått sitta två, tre, fem dagar och vänta mitt ute i ingenstans utan lön.

Han berättar att de andra gånger arbetat i 14 timmar om dagen sju dagar i veckan en hel månad.

– Men jag vet de som suttit två veckor utan arbete eller lön. Ruralpower hade bara rekryterat för att ha dem i reserv.

Ruralpower opererar genom ett nät av rekryterare, ”hövdingar”. De sätter  ihop arbetslag som sedan bussas runt mellan olika odlingar. När säsongen för knipsning är slut forslas de ofta vidare till bärskörd hos mindre företag som betalar ännu sämre.

Agustina Desalvo säger att de anläggningar där polisen gjort tillslag inte är några undantag.

– Det ser likadant ut på många ställen: usel mat och logi, långa arbetsdagar utan betalning för övertid, lön lägre än den som de utlovats.

Miguel Angel Serrano berättar om arbetsförhållandena:

– Man går under solen timme efter timme, och man har en rad två meter höga plantor till vänster om sig och en annan rad till höger, det rör sig inte en vindpust. Det har hänt att män kollapsat ute på fältet. I en del områden finns giftormar, men vi får inga stövlar. När det regnar, får vi inga regnkläder.

Trots den svaga lagstiftningen, och trots att Lantarbetarfacket har rykte om sig som ett av de minst stridbara i landet, inledde myndigheterna granskning i 42 olika fall förra året mot de stora multinationella bolagen i branschen, såväl jordbruksbolagen som bemanningsföretagen.

För Miguel Angel Serrano började problemen när han krävde ett nytt pack is till dricksvattnet vid lunchtid. Det de fått på morgonen hade hunnit smälta och vattnet var duschvarmt. Uppsyningsmannen blev ursinnig och gav hela arbetslaget sparken på stående fot. Beslutet drogs tillbaka. Men när det blev dags att knipsa odlingar längre söderut var det omöjligt för Miguel Angel Serrano att hitta jobb.

– Jag har hört från flera håll att jag är svartlistad av Ruralpower, säger han.

Enligt Agustina Desalvo är svartlistning ett vanligt sätt att upprätthålla disciplin.

– Jag vet exempelvis ett fall där det drabbade en man för att han invände mot att arbeta under ösregn utan regnkläder, berättar hon.

Miguel Angel Serranos räddning blev att han fick ett jobb på ett kooperativ stött av Ministeriet för social utveckling. Han längtar inte tillbaka till majsfälten.

Fotnot: Dagens Arbete har varit i kontakt med Manpower Argentina, men trots upprepade förfrågningar inte fått någon kommentar till anklagelserna.

Jon Weman
Publicerad: 2012-07-02
© Dagens Arbete. Citera gärna, men ange källan


Kommentarer

Det finns 1 kommentarer på sidan.


Kommentera

Kommentera gärna! Inläggen ska undertecknas med ditt namn. Fatta dig kort - max 500 tecken. Redaktionen förhandsgranskar alla kommentarer, vilket gör att det ibland kan dröja innan de publiceras. Kommentera i vänlig, civiliserad ton.




Inlagd av: Raul, 2012-07-02 21:30:42

Liknar helvetet som B. Traven skriver om i "De hängdas revolution"

Avtalsordlistan

Vaddå löneglidning?
Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med din lön att göra.

DA granskar

Uppsagda till olika pris

Lars-Inge sägs upp från Volvo Bussar i Säffle. Där får de anställda i snitt 10 000 i extra omställningsstöd. Eva förlorade jobbet när Ericsson stängde Gävlefabriken. Där fick arbetarna i snitt 300 000 kronor var i avgångsvederlag. Inget tvingar företag som lägger ned att betala sina anställda en enda krona extra. Facken kan bara vädja.


’’Lönen går inte att leva på’’

Efter sex år som truckförare på Volvo i Indien tjänar Shankarappa 650 kronor i månaden. Det räcker inte för att försörja familjen. Läs hela granskningen av Volvo här.

Mer DA granskar »

Annons
Annons Annons Annons Annons Annons
Dagens Arbete Dagens Arbete105 52 Stockholm

Besök: Olof Palmes gata 13 A
E-post: red@dagensarbete.se

Tel: 08-786 03 00
Redaktionen

DA på Twitter Twitter@DagensArbete