LO-förbunden är starkt enade att gå fram tillsammans med avtalskrav, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson när han presenterar LO-styrelsens förslag till avtalskrav.
I alla avtalsområden med löner under 25 000 kronor i månaden ska lönerna höjas med ett lika stort belopp i kronor. Avtalens lägstlöner ska höjas med samma belopp.
För avtalsområden med löner från 25 000 kronor och uppåt ska lönerna höjas med en procentsats.
Det föreslår LO:s styrelse i sitt förslag till en gemensam avtalsplattform. Samtliga 14 LO-förbund står bakom den nya lönemodellen.
– Vi står mer eniga än på länge, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.
Enligt Kommunals ordförande Annelie Nordström ger den här modellen ungefär samma resultat som en jämställdhetspott skulle göra. Förslaget innebär att de lägre lönerna, i procent, kommer att öka mer än de högre lönerna. På så sätt ska inkomstskillnaderna inte växa.
– Jag vill understryka vikten av att vi lägger en krontalshöjning på de lägsta lönerna. Man ska kunna försörja sig på ett heltidsarbete. I Tyskland är det fyra miljoner heltidsarbetande som inte kan försörja sig. Det är inte värdigt. Så vill vi inte ha det i Sverige, sa Annelie Nordström.
Under presskonferensen var det också Annelie Nordström som tryckte hårdast på att det även i fortsättningen måste vara den internationellt konkurrensutsatta industrin som ska vara lönenormerande.
– Det är angeläget att ta det ansvar som svensk fackföreningsrörelse brukar ta. Den konkurrensutsatta industrin ska vara normgivande.
LO:s plattform innehåller också krav på ett försäkringspaket, även det i syfte att öka jämställdheten. Bland annat vill LO lyfta ut de olika föräldrapenningstilläggen ur kollektivavtalen och göra dem till en del av avtalsförsäkringarna som tecknas mellan parterna.
Tillägget ska ge 10 procents utfyllnad på lönen vid föräldraledighet under 180 dagar per barn och förälder. Genom att tillägget ska delas lika mellan föräldrarna hoppas LO att pappor ska ta ut en större del av föräldraledigheten.
Om föräldrapenningstillägget lyfts in i avtalsförsäkringarna betyder det också att det är försäkringspremier som ska täcka tillägget och inte den enskilda arbetsgivaren. På så sätt ska den ”risk” för långtidsfrånvaro som arbetsgivarna i dag kan se om de står inför att anställa unga kvinnor ska minska.
Från arbetsgivarhåll möts LO:s nya lönemodell med skepsis. Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen är kritisk.
– Jag vill gärna granska den först innan jag uttalar mig. Men principiellt kan man säga att modellen, som den framställts i media, inte går ihop med vare sig företagens konkurrenskraft eller Industriavtalet.
– Modellen innebär en märklig normering. Normering sker i procent, inte i krontal. Med krontal kan vissa grupper komma upp i både 5 och 6 procent och det skulle innebära en ännu större utslagning av jobb.
Att LO:s nya samordning ställer upp bakom den internationellt konkurrensutsatta industrin som märke ger han inte mycket för.
– Det räcker inte att nämna ordet normering. Man måste leva upp till det också, normering måste betyda något.
LO:s förslag innehåller än så länge inga siffersatta lönekrav.
Texten är uppdaterad 2012-10-15
Det finns 1 kommentarer på sidan.
Trelleborg i Ersmark klarade finanskrisen men fabriken skulle ändå läggas ned. Då formerade facket sina trupper med ordföranden Jimmy Faltin i spetsen, bildade en sambandscentral och sökte upp en konsult med erfarenhet av stridsflygplanet Jas.
Lars-Inge sägs upp från Volvo Bussar i Säffle. Där får de anställda i snitt 10 000 i extra omställningsstöd. Eva förlorade jobbet när Ericsson stängde Gävlefabriken. Där fick arbetarna i snitt 300 000 kronor var i avgångsvederlag. Inget tvingar företag som lägger ned att betala sina anställda en enda krona extra. Facken kan bara vädja.
Inlagd av: Dan Andersson Pappers, 2012-10-17 17:46:51
Anders Weihe - de lågavlönades fiende! Dålig löneutveckling är inte lika med ökad konkurrenskraft. Vi kommer aldrig att kunna konkurrera med låga löner. Använd mer av vinsten till investeringar, i stället för att dela ut den till aktieägarna. Kunde vi få garantier att pengarna som vi avstår kommer företagen till nytta kan vi börja diskutera.