Valet mellan människa och marknad

Text: MARIE EDHOLM

Det går en gräns mellan vänster och höger i EU-parlamentet. Mellan människor och marknad skulle vissa säga. Mellan hinder och frihet skulle andra säga.

Det rödgröna laget vill använda EG-lagstiftning för att skydda arbetstagarnas rättigheter. Det blå laget vill ha så lite reglering som möjligt. Där ena sidan ser lagarna som ett skydd för människor, ser andra sidan byråkrati och hinder för jobb, utveckling och samarbete.

I den fria rörlighetens Europa har kollektivavtal och lika lön för lika arbete blivit ett handelshinder. EU-valet den 7 juni handlar bland annat om detta.

Jan Andersson sätter fingret i EU:s utstationeringsdirektiv. Det står ju där! Enskilda länder ska kunna hävda bättre anställningsvillkor än minimivillkoren. Men när svenska Byggnads för några år sedan satte det lettiska byggföretaget Laval i blockad för att sluta ett kollektivavtal bröt de mot EU:s utstationeringsdirektiv. Det slog EG-domstolen fast i december 2007 och domen går inte att överklaga.

Jan Andersson är socialdemokratisk europaparlamentariker. Lavaldomen gjorde utstationeringsdirektivet till den viktigaste arbetsrättsliga frågan i EU, tycker han.

Därför föreslog han att direktivet ska ses över och helst skrivas om, så att alla arbetstagare ska behandlas lika oavsett nationalitet, och att EU ska låta varje land ha sin arbetsmarknadsmodell i fred. Svenska fack ska ha rätt att kräva lika bra villkor för anställda i utländska företag som är här kortvarigt som svenska företag ger sina anställda.

En majoritet av parlamentarikerna sa ja till förslaget, men vägen dit kantades av motförslag från bland annat svenska moderater.

Charlotte Cederschiöld (M) är öppen för en översyn av direktivet. Men hon stod bakom ett förslag där principen om lika behandling inte ska gälla arbetskraft som skickas på tillfälligt uppdrag till annat EU-land. Och om facken ställer krav på bättre anställningsvillkor än minimivillkor anser hon att det är ett handelshinder.

Hur kan regler som gäller för svenska företag bli till handelshinder för utländska företag som vill ta ett uppdrag i Sverige?
Även små företag ska kunna ta uppdrag på den europeiska marknaden utan att bli experter på varje lands lagstiftning, svarar Charlotte Cederschiöld. Tar företaget med sig sitt eget kollektivavtal måste det bara uppfylla minimivillkoren i andra länder. Så undviks handelshinder och då kan den fria rörligheten, en av EU:s grundstenar, fungera. Fack och företag kan fortfarande förhandla om bättre villkor.

Här går sprickan mellan vänster och höger i parlamentet. För Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är de fackliga friheterna och det sociala skyddet viktigare än den fria rörligheten. För dem handlar det om rättvisa och att inte ställa arbetare mot arbetare.

När EU:s inre marknad blev verklighet under 80-talet ställde fackföreningsrörelsen motkrav – om EU:s arbetsmarknad skulle öppnas måste EU garantera ett minsta gemensamma skydd för arbetstagarna.

Detta är bakgrunden till flera av EU:s arbetsrättsliga direktiv.

Dagens Arbete har gått bakåt i tiden och letat bland röstningsprotokoll för ett antal arbetsmarknadspolitiska frågor som har varit viktiga för facken i Europa. Tabellen på förra uppslaget visar att allianspartierna ofta lägger ner sin röst eller röstar emot förslagen, medan socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister är för. Junilistan har oftast röstat som Socialdemokraterna.

Den 7 juni är det val igen och ett nytt Europaparlament ska utses. Inför kommande mandatperiod ställer LO ett antal krav. Dagens Arbete har bett toppkandidaterna för de partier som har platser i parlamentet i dag att kommentera kraven.

För LO är det viktigt att frihandeln och den gemensamma arbetsmarknaden inte bara anpassas efter företagens intressen. Arbetstagarnas intressen och skydd måste också lyftas till EU-nivå.
Partierna till höger säger nej till flera av kraven eftersom de anser att fler lagar hindrar den fria rörligheten som är viktig för att skapa konkurrenskraft och arbetstillfällen. De rödgröna partierna säger ja. De vill även skriva in i EU:s fördrag att de fackliga rättigheterna alltid ska vinna om de ställs mot den fria rörligheten.
–  Det är vår viktigaste fråga, säger Marita Ulvskog, Socialdemokraternas toppkandidat till parlamentet.
Till det säger Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Junilistan och Feministiskt initiativ ja. De övriga partierna säger nej.

Inte bara motgångar för facken
• Lavaldomen blev ett fackligt nederlag, men flera politiska beslut som har tagits i EU under de senaste åren har inneburit steg framåt för facken i EU.
• Skärpningen av direktivet om europeiska företagsråd stärkte arbetstagarnas rätt att bilda koncernfackliga råd på internationella företag. Direktivet ställer högre krav på arbetsgivarna och ger rätt till sanktioner mot företag som bryter mot direktivet.
• Ett bemanningsdirektiv antogs. Redan från första dagen ska uthyrd personal ha samma villkor (till exempel lön, arbetstid och semester) som fast anställd personal har.
• När tjänstedirektivet skulle antas var den europeiska fackföreningsrörelsen orolig att det skulle leda till social dumpning. Parlamentets förändringar i lagförslaget innebär att varje lands arbetsrätt lämnas i fred samt att rätten till kollektiva förhandlingar säkrades.


Här ser du hur de de svenska parlamentarikerna röstade.


Så tycker partiernas kandidater om LO:s krav.

1. Full sysselsättning
Möt krisen genom ekonomisk politik och arbetsmarknadspolitik. Reglering av finansmarknad, samt investeringar i utbildning, forskning och infrastruktur.

Eva-Britt Svensson (V):
FÖR. Absolut, men då krävs en fördragsändring. I dag är inflationsmålet övergripande och sysselsättningen kommer i andra hand.

Marita Ulvskog (S)
FÖR. EU:s budget ska inte användas till jordbruksstöd utan till investeringar i infrastruktur, utveckling av industri- och tjänstesektor, utbildning och forskning. Grön teknik ger långsiktiga jobb. Finansmarknaden måste regleras.

Carl Schlyter (MP)
FÖR. Investering i grön ekonomi ger nya jobb. Men när vi höjer effektiviteten ska alla få ta del av en arbetstidsförkortning istället för att vi ska öka vår konsumtion.

Lena Ek (C)
FÖR. I mitt arbete i Lissabonutskottet (om en strategi för tillväxt i Europa) har jag burit med mig sysselsättningsmålet och arbetslinjen. Jag tror på utbildning och livslångt lärande.

Marit Paulsen (FP)
FÖR. EU bör ha en liberal politik inriktad på tillväxt och sysselsättning. Jordbrukssubventionerna bör avvecklas till 2015 och regionalpolitiken reformeras så att resurser frigörs för satsningar på forskning och innovation.

Ella Bohlin (KD)
FÖR. Krisen ska mötas med ekonomisk politik och arbetsmarknadspolitik. Genom investeringar i utbildning, forskning och infrastruktur, genom en reglering av finansmarknaden. Jag vill inte att EU ska lagstifta om full sysselsättning men jag är för att jobba mot det målet.

Gunnar Hökmark (M)
FÖR. Men EU kan inte garantera detta. Varje regering måste föra en ekonomisk politik som leder till jobb. Jag vill se konkurrenskraft, öppenhet och investeringar istället för bidrag till jobb.

Gudrun Schyman (FI)
FÖR.
Sysselsättningsmålen måste prioriteras högre i den ekonomiska politiken. För att full sysselsättning ska bli möjlig även för kvinnor krävs stora investeringar i barnomsorg och äldreomsorg.

Sören Wibe (JL)
FÖR. Huvuddelen av kampen för full sysselsättning måste föras nationellt, genom t.ex. investeringar och bättre regleringar. Vad EU kan göra är att motverka protektionism samt vara en garant för frihandel.


2. Inför ett socialt protokoll
Skriv in i EU:s fördrag att de fackliga rättigheterna (t.ex. rätt att förhandla och rätt att ta till stridsåtgärder) ska gå före de fyra ekonomiska friheterna (fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital).

Eva-Britt Svensson (V)
FÖR. Detta är oerhört viktigt. Så fort vi har haft ärenden som rör den fria rörligheten har vi lagt förslag som motsvarar ett socialt protokoll, men vi har inte fått gehör för dem.

Marita Ulvskog (S)
FÖR. Det är vår viktigaste fråga, att fackliga rättigheter ska vara överordnade de fria rörligheterna i EU.

Carl Schlyter (MP)
FÖR. Gärna, men tro inte att det kommer att ändra någonting. EU:s inre marknad är dogmen. När EG-domstolen ska tolka företagens frihet gentemot arbetstagarnas frihet så kommer företagen oftast att vinna.

Lena Ek (C)
NJA. Ett socialt protokoll är viktigt, men de fackliga rättigheterna ska inte ställas över de fyra friheterna. De ska vara på samma nivå.

Marit Paulsen (FP)
MOT. I Lissabonfördraget blir EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna rättsligt bindande och arbetstagarnas rättigheter lyfts fram. Fördraget utgör inget hinder mot den svenska modellen. Det är inte rätt att förhala införandet av Lissabonfördraget ytterligare.

Ella Bohlin (KD)
MOT. Vi ställer inte upp på det. Vi ser hellre en flexibilitet på arbetsmarknaden så att unga och andra människor som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden får lättare att komma in.

Gunnar Hökmark (M)
MOT. Det viktigaste vi kan göra är att skapa förutsättningar för jobb och fri rörlighet, och det hjälps inte av att man inför regler som hindrar den rörligheten.

Gudrun Schyman (FI)
FÖR. Det borde vi haft för länge sedan. Man har bara tagit hänsyn till fri konkurrens och rörlighet, men inte tagit hänsyn till frågorna som rör arbetsmarknaden.

Sören Wibe (JL)
FÖR. Vi har röstat för det. I ett socialt protokoll ska det stå att nationell arbetsrätt står över EU:s regler.


3. Förändra utstationeringsdirektivet.
EG-domstolens tolkning av utstationeringsdirektivet i t.ex. Lavaldomen innebär att företag från annat EU-land som utstationerar arbetskraft till t.ex. Sverige bara behöver ge sina anställda minimilöner. LO vill att direktivet ändras så att principen om lika lön för lika arbete kan garanteras.

Eva-Britt Svensson (V)
NJA. Utan ett socialt protokoll i fördraget är risken att EG-domstolen ändå dömer som de gjorde i Lavalmålet. Vi har idag en majoritet i parlamentet som tycker att direktivet redan är för bra för arbetstagarna. Risken finns att det blir sämre.

Marita Ulvskog (S)
FÖR. Socialdemokraterna i parlamentet driver att den modell som finns för löner och anställningsvillkor i ett land ska vara den som gäller för alla på den arbetsmarknaden. Man ska inte skapa motsättningar mellan löntagare.

Carl Schlyter (MP)
FÖR. Det är mycket viktigt. Minimivillkor kommer att leda tilI ett lönetryck nedåt. I Sverige ska svenska arbetsvillkor gälla lika för alla.

Lena Ek (C)
MOT. Jag är inte säker på att direktivet skulle bli bättre varken ur LO:s eller Lettlands perspektiv. Man bör istället fastställa en tidsgräns för hur länge utstationering kan pågå.

Marit Paulsen (FP)
MOT. Ett öppnande av direktivet måste ställas mot risken att omförhandlingen inte alls leder i en önskad riktning.

Ella Bohlin (KD)
MOT. Den svenska modellen kan behållas ändå. Ansvaret ligger på arbetsmarknadens parter. Båda parter måste vara aktiva och agera lite vakthundar. Jag vill ha så lite stat som möjligt inblandat i det här.

Gunnar Hökmark (M)
MOT. Skälet till att man vill riva upp direktivet är att man vill skapa nya hinder.

Gudrun Schyman (FI)
FÖR. Det är självklart att man ska garantera lika lön för lika arbete, men man bör också garantera lika lön för likvärdigt arbete.

Sören Wibe (JL)
FÖR. Vårt grundkrav är att arbetsrätten ska stå över EU-rätten. På svensk mark ska svensk arbetsrätt gälla, på engelsk mark ska engelsk arbetsrätt gälla.


4. Stopp för undantag från 48-timmarsregeln i arbetstidsdirektivet.
Inget land ska kunna ställa sig vid sidan om EU:s gemensamma regler om att anställda ska arbeta max 48 timmar per vecka i genomsnitt.

Eva-Britt Svensson (V)
FÖR. Det har med internationell solidaritet att göra. Vi för en internationell kamp för arbetstagarnas rättigheter.

Marita Ulvskog (S)
FÖR. Det är inte acceptabelt att göra undantag från minimilagstiftning som rör hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

Carl Schlyter (MP)
FÖR. Det finns möjlighet till undantag i krissituationer. De undantagen räcker, några generella undantag behövs inte.

Lena Ek (C)
MOT. Det viktigaste är att lyfta bort de värsta avarterna och förbättre situationen generellt. Låt de som vill vara bättre gå före. Man ska titta på det här om fem år igen, så att det inte går åt fel håll i något land. Då kanske något måste göras.

Marit Paulsen (FP)
MOT. För svensk del har det aldrig varit aktuellt att tillämpa undantaget. Det kommer det inte heller bli framgent. Vi vill förhandla fram ett flexibelt arbetstidsdirektiv.

Gunnar Hökmark (M)
MOT. Det är mycket bättre att överlåta beslutet till de enskilda medlemsstaterna. I Sverige har vi en tradition där det sköts i förhandlingar mellan parterna. Det är det vi brukar kalla den svenska modellen.

Ella Bohlin (KD)
MOT. Arbetsmarknadspolitiken ska så långt som möjligt vara en nationell fråga. Det här ska regleras mellan arbetsmarknadens parter. Det är inte heller rätt att hindra enskilda personer från att själva bestämma om de vill jobba mer för att dryga ut kassan t.ex.

Gudrun Schyman (FI)
FÖR.
Jag tror att många undantag utnyttjas i stor utsträckning, särskilt nu då arbetstagarna är i en väldigt svår situation. FI vill se en arbetstidförkortning istället.

Sören Wibe (JL)
MOT.
Nationella avtal ska gå framför EU:s rätt.


5. Rätt till heltid för jämställdhetens skull

Eva-Britt Svensson (V)
FÖR. Man har rätt att kunna försörja sig på sitt jobb.

Marita Ulvskog (S)
FÖR. Vi borde ha rätt till heltid, men det är inte en fråga som ska regleras på EU-nivå. Det ska vi göra själva i Sverige.

Carl Schlyter (MP)
FÖR. Men inte på EU-nivå. Det är arbetsmarknadens parter som ska avgöra detta. Om det inte fungerar kan jag tänka mig lagstiftning, men bara på nationell nivå.

Lena Ek (C)
FÖR. I Sveriges riksdag röstade jag för det, men beslutet ska inte tas på EU-nivå.

Marit Paulsen (FP)
MOT. Vi är emot heltidslagar, det är en sak för arbetsmarknadens parter. Lagar om heltid för det svårare att införa deltidsjobb och flexibla jobb som är broar in i heltidsjobb.

Gunnar Hökmark (M)
MOT. Det är inte en fråga för EU.

Ella Bohlin (KD)
MOT. Det är inte en fråga för EU. Det är en god intention, men jag tror inte att det fungerar. Det skulle leda till ökad stelbenthet som i själva verket missgynnar kvinnor.

Gudrun Schyman (FI)
FÖR. Rätt till heltid och möjlighet till deltid är ett centralt krav om kvinnor och män ska ha samma möjligheter att ha en lön som det går att leva på.

Sören Wibe (JL)
FÖR. Självklart, men jag tvivlar på att man kan föra det på EU-nivå.


6. Rätt till fackliga sympatiåtgärder över gränserna.
När varor, tjänster, människor och kapital kan röra sig fritt över gränserna behöver även de fackliga sympatiåtgärdena samma rörelsefrihet.

Eva-Britt Svensson (V)
FÖR.

Marita Ulvskog (S)
FÖR.

Carl Schlyter (MP)
FÖR.

Lena Ek (C)
FÖR. Om det gäller gränsöverskridande företag, då ska de rättigheterna följa med. Men Handels i Sverige ska inte kunna gå i strejk för att det händer något i en butik i Bordeaux som inte har anknytning till Sverige.

Marit Paulsen (FP)
MOT. Det är inget som vi kommer att driva i europaparlamentet.

Gunnar Hökmark (M)
MOT.

Ella Bohlin (KD)
MOT. Vi kan inte lagstifta om att alla länder ska ha det exakt som i Sverige. Vi värnar den svenska modellen och rätten att vidta olika åtgärder, men vi tänker inte ta på oss en roll att göra det till EU-lagstiftning.

Gudrun Schyman (FI)
FÖR. Det finns ingen anledning att sätta gränser för fackliga sympatiåtgärder när vi har en gränslös arbetsmarknad.

Sören Wibe (JL)
FÖR. Jag är positiv till idén, men jag är okunnig om möjligheterna att göra något på EU-nivå. Det kanske bör regleras genom internationella avtal, t.ex. ILO (ett FN-organ, red. kommentar).


7. Arbetsmiljön.
Ett bättre förebyggande arbete mot bland annat belastningsskador, genom ett ökat inflytande för arbetstagarna i bemannings- och organisationsfrågor.

Eva-Britt Svensson (V)
FÖR. Ett ökat inflytande hos arbetstagarna har alltid visat sig vara positivt för företagen.

Marita Ulvskog (S)
FÖR.

Carl Schlyter (MP)
FÖR. Men jag tycker att det har mer med arbetsrätt att göra. När det gäller arbetsmiljö måste vi få ett bättre skydd mot farliga kemikalier och arbetsmiljöer.

Lena Ek (C)
FÖR. Arbetsmiljöfrågorna är något som man kan jobba mycket mer med i parlamentet. Min erfarenhet är att det är något som är till nytta för alla parter.

Marit Paulsen (FP)
MOT. Arbetsmiljön är väldigt viktig för Folkpartiet, och kan drivas på andra sätt än förslagen ovan.

Ella Bohlin (KD)
FÖR. Bra arbetsmiljö minskar sjuktalen och sjukskrivningarna och därför tror vi att insikten om hur viktigt det är med god arbetsmiljö behöver vi bilda opinion för inom hela EU.

Gunnar Hökmark (M)
MOT.Sverige har kommit långt när det gäller arbetsmiljö. Jag ser hellre att vi går före med de krav vi ställer på vår arbetsmiljö än att vi får en europeisk medelstandard som utgångspunkt.

Gudrun Schyman (FI)
FÖR. Alla sådana här frågor där det brister i dag visar att vid tillkomsten av de fyra friheterna fanns inte perspektivet från arbetstagarna med.

Sören Wibe (JL)
MOT. Detta ska inte beslutas på EU-nivå, det är en nationell fråga. Men jag är för bättre insatser mot belastningsskador och större arbetarinflytande. Framsteg nås ofta genom att man tillåter länderna att vara olika, och så följer man de som lyckas bäst.


8. Viktigaste frågorna på kort och lång sikt?

Eva-Britt Svensson (V)
På kort sikt är det arbetstagarnas rättigheter: kollektivavtalen, likalönsprincipen, det sociala protokollet. På lång sikt är det miljön och klimatet och den ekonomiska politiken. Vi måste ha full sysselsättning som huvudmål på längre sikt.

Marita Ulvskog (S)
På både kort och lång sikt är det jobben. Fler jobb genom att använda EU:s budget så att man stimulerar jobb. Bättre jobb genom att inte ställa löntagare mot varandra. Grönare jobb genom investeringar i energisystem och infrastruktur.

Carl Schlyter (MP)
På kort sikt måste EU ta ett större ansvar i klimatarbetet, annars springer Kina och Sydkorea om oss. På lång sikt kan vi inte fortsätta med ständig tillväxt och ständigt ökande resursförbrukning. Genom att ta ut effektiviseringen i minskad arbetstid blir det jobb till alla utan att vi belastar jorden.

Lena Ek (C)
På kort sikt är det viktigt att vi kan skapa de nya jobb som det finns möjlighet till och att de jobben är gröna och säkra. På lång sikt: klimatfrågan, men även fred och säkerhet. Jämställheten är definitivt en fråga som mer och mer blir EU:s uppgift, det är en mänsklig rättighet det med.

Marit Paulsen (FP)
På kort sikt: att införa euron och arbeta för en bättre miljö- och klimatpolitik. På lång sikt måste jordbrukspolitiken reformeras och vi måste skapa en hållbar tillväxt i Europa.

Ella Bohlin (KD)
På kort sikt är det jobben och den ekonomiska situationen. Utmaningen för EU är att inte bli nationalistiska. På lång sikt är det klimatet, att skapa gröna jobb, motverka gränsöverskridande brottslighet, verka för ett friskt Europa genom bland annat konsumentskydd och folkhälsofrågor.

Gunnar Hökmark (M)
På kort sik: jobben. Vi måste komma ur krisen och få fart på ekonomin. På lång sikt: en fri och öppen handel. Vi måste driva miljö- och klimatagendan vidare.

Gudrun Schyman (FI)
På både kort och lång sikt: jämställdhetsfrågan är ett centralt verktyg för att nå målen på arbetsmarknaden, i klimatfrågan och tillväxten. Jämställdhet är inte bara ett mål, det är ett medel att nå samhällelig utveckling.

Sören Wibe (JL)
På kort sikt: arbetsrätten. Lavalmålet och Rüffertmålet engagerar mig starkt. På lång sikt: att förhindra att det blir Europas förenta stater.