Text: MARCUS DERLAND
Research: JENNY ZETTERGREN
Illustration: ROBERT HILMERSSON
Nackhåren reser sig. Hur kan de göra av med alla pengar, säger Lisbeth Selhammer, verkstads-arbetare på Atlas Copco i Tierp.
I somras slutade Gunnar Brock som vd och koncernchef på Atlas Copco. Mellan åren 2006 och 2008 ökade hans taxerade inkomst från drygt 9 miljoner kronor till nästan 22,5 miljoner kronor.
Finanskrisen har slagit hårt mot Atlas Copcos anläggning i Tierp (bilden), som tillverkar tryckluftsdrivna maskiner för bilindustrin. 140 anställda fick gå förra året. Nu skymtar en viss ljusning. Ungefär 20 har återanställts.
När IF Metallklubbens representanter och anställda får ta del av DA:s granskning av direktörslönerna blir reaktionerna starka.
Klubbordföranden Sune Kjetselberg skakar på huvudet.
– 22 miljoner är ofattbara pengar. Och han behöver knappast betala lunch och middag själv. När de kommer hit och hälsar på tar de aldrig fram plånboken när det är dags att äta, säger han.
– Han kanske kom in på praktiklön och behövde en rejäl höjning, skämtar Bengt-Ola Sturesson, vice ordförande i IF Metallklubben.
Men Gunnar Brock vill inte kännas vid summan 22 miljoner kronor.
– Det där stämmer inte. Vill du ha ordentliga detaljer, ring i så fall till bolaget. För det första är jag inte kvar i Atlas Copco. För det andra är det en blandning av fast lön, rörlig lön, pensionsinbetalning och optioner. Det är fullständigt omöjligt att jämföra.
Menar du att det inte bara är lön från Atlas Copco som ingår i summan 22 miljoner?
– Den siffran känner jag inte igen. Och vad jag säger är att nästan alla i näringslivet har en fast lön, en rörlig lön och någon form av långsiktigt incitamentprogram, det kan vara optioner och sedan har man pensioner. Om man lägger ihop allt det där får man väldigt olika siffror.
Det här är din totala taxerade inkomst.
– Det vågar jag inte svara på. Det har jag inte i huvudet. Men det är ganska ointressant för där har jag ju andra inkomster också.
Hur ser du på skillnaden i löneökningar mellan direktörer och industriarbetare?
– Det är möjligt att det har varit så. Men det är en annan lönemarknad. Det är en svår jämförelse att göra.
Dagens Arbete har granskat inkomstutvecklingen för 104 styrelseledamöter i sju arbetsgivarorganisationers styrelser. I genomsnitt höjdes direktörernas löner med 18,8 procent eller 47 726 kronor i månaden mellan 2006 och 2008. Industriarbetarnas löner ökade med 7,8 procent eller 1 600 kronor under samma period.
Gruvornas arbetsgivareförbund ökade sina löner mest. 66,1 procent eller 122 333 kronor per månad.
Angela Jansson (bilden) ställer in en svarv på Atlas Copco. Hon ler. Hon blev uppsagd under förra året, men är en av dem som fått komma tillbaks när företaget återanställt. Angelas lön ligger runt 21 000 kronor, snittet på Atlas Copco. Hon blir inte förvånad när hon hör om direktörernas löneutveckling. Angela Jansson tror inte att Gunnar Brock ens vet vad han tjänar.
– Det konstiga är att utan oss skulle de inte ha sina 22 miljoner. Själv skulle jag vara nöjd med 25 000 kronor i månaden.
Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe är inte nöjd med sin egen inkomst. En inkomst som ökat med 41 procent på två år. Från drygt 110 000 kronor i månaden till drygt 155 000 kronor per månad.
Är du nöjd med din lön?
– (Skratt) Jag tror alla människor vill ha en högre lön.
Menar du att du är missnöjd?
– Det är klart att man som enskild person inte har skada av pengar och då vill man tjäna så mycket som möjligt.
Strax före jul presenterade Anders Weihe arbetsgivarnas avtalskrav på en presskonferens på Östermalm i Stockholm. Han förklarade då att arbetsgivarna inte var beredda att höja industriarbetarnas löner .
Påverkas avtalsrörelsen av att industriarbetarna fått 1 600 kronor i löneökningar på två år och direktörerna fått nästan 50 000 kronor?
– Den som tjänar mer får högre antal kronor när man räknar i procent. Skulle man höja alla löner med 50 000 kronor skulle det inte finnas några arbetstillfällen kvar. Men alla typer av jämförelser, mer eller mindre relevanta, påverkar folks uppfattning.
Är skillnaden stor eller liten?
– Näe, om siffrorna stämmer så kan jag konstatera att skillnaden är 11 procentenheter.
Vad tycker du om skillnaden?
– Det har jag ingen uppfattning om.
Är du förvånad?
– Det beror på vad som ingår. Man får titta på fasta och rörliga löner. Jag har ingen egentlig uppfattning.
Teknikföretagens vd Anders Narvingers inkomst har ökat med 89 procent till drygt nio miljoner kronor.
I ett mejl till Dagens Arbete kommenterar han sin lön:
– Min lön från Teknikföretagen har under perioden 2006–2008 ökat med 10 procent. Övrig förändring beror till största delen på pensionsutbetalningar från tidigare arbetsgivare samt att jag har fler styrelseuppdrag än 2006.
IF Metalls vice ordförande Anders Ferbe (bilden) upprörs över direktörernas inkomstökningar.
– Förjävligt, ohyggligt provocerande. Och samtidigt tycker de att de som utför det praktiska arbetet inte är värda några löneökningar.
Direktörerna hänvisar ofta till att det inte går att jämföra med industriarbetarna. De tillhör en annan marknad?
– Jag är inte säker på att svenska verkställande direktörer är så gångbara på den internationella marknaden, som de ofta hävdar själva. Det är rimligt att de har en liknande löneutveckling som industriarbetarna, säger Anders Ferbe.
– Deras resonemang om nollavtal och begränsade löneökningar förlorar sin trovärdighet när det ser ut så här.
Angela Jansson lutar sig mot sin svarv och suckar åt arbetsgivarnas prat om att inte höja lönerna.
– Man vill åtminstone ha något, känna att man är uppskattad.
Så mycket har direktörerna höjt sina löner
Stort påslag för förhandlarna
