Striden h�rdnar om konfliktr�tten

DOKUMENT FEBRUARI 1996 (Fr�n tidningen Metallarbetaren)

Slutstrejkat! Nu har arbetsgivarna tr�ttnat p� s�v�l vilda som lagliga strejker. Tr�ttnat p� �vertidsblockader. Konflikter sl�r h�rdare i dag. F�retagen har blivit k�nsligare f�r st�rningar. D�rf�r ska det svida i skinnet. Om n�gra f� strejkar ska alla medlemmar i facket betala skadest�nd.

Lek med tanken: �ret �r 1999 och arbetsgivarna har drivit igenom vad de vill. En ny f�rhandlingsordning med enbart lokal l�nebildning. De lokala l�nef�rhandlingarna vid SSAB Tunnpl�t i Lule� b�rjar.
De anst�llda har inget centralt l�neavtal att luta sig emot. F�rhandlingarna k�rvar. En medlare tr�der in, vare sig facket vill eller inte. Medlaren kan i stort sett g�ra som han vill.

D� h�nder det: st�larbetarna g�r i strejk f�r att st�dja klubbens l�nekrav. En spontan, vild strejk. Masugnarna st�r stilla. Valsverken �r tysta. F�retaget f�rlorar miljoner varje dag. Nyheten n�r Metalls f�rbundskontor i Stockholm d�r panik utbryter. Till Arlanda st�rtar en av f�rbundets ombudsm�n. V�l framme i Lule� kallar han snabbt samman de strejkande till ett m�te.

Ombudsmannen �r sp�nd. Mycket st�r p� spel f�r hela f�rbundet. Han f�rklarar allvaret i situationen. "Ni m�ste g� tillbaks till era jobb och strejken avbrytas. F�retaget har f�rlorat 30 miljoner p� strejken hittills och det kommer att kosta f�rbundet, allts� samtliga Metallmedlemmar i det h�r landet, m�ngmiljonbelopp i skadest�nd. Dessutom: om ni inte omedelbart g�r tillbaka tvingas vi utesluta er ur f�rbundet! S�dana �r de nya lagarna."

S� kunde det ha g�tt till i h�stas n�r de lokala l�nef�rhandlingarna k�rvade i Lule�. Om vi levt i det Sverige arbetsgivarna vill ha med "�kat ansvar f�r det centrala facket". Chefsjuristen hos Metalls viktigaste motpart Sveriges Verkstadsindustrier, Anders Sandgren:

- Om det gick att st�mma Metall skulle det inte h�nda det som h�nde p� SSAB i h�stas. Metall borde ta ansvar f�r vilda strejker bland medlemmarna. Det skulle tvinga fram en sk�rpning inom den fackliga organisationen.

Det som i sj�lva verket h�nde p� SSAB Tunnpl�t i Lule� i h�stas var att drygt 400 arbetare strejkade i samband med de lokala l�nef�rhandlingarna. F�retaget st�mde de strejkande till arbetsdomstolen. Men det blev aldrig n�gra f�rhandlingar i AD. F�retaget och facket n�dde f�rlikning i st�llet. Precis som i Borl�nge, Oxel�sund och Smedjebacken.

Anledning: f�retaget skulle f�rlora miljontals kronor om hundratals arbetare �kte till Stockholm f�r att infinna sig inf�r domstol. Alla som st�ms inf�r AD har n�mligen n�rvaror�tt i domstolen. D�rf�r riskerade j�rnverket att hela avdelningar t�mdes p� folk. SSAB f�rs�kte trixa och byta dag s� att AD-f�rhandlingen i st�llet inf�ll p� ett friskift.

Om 300 arbetare vid Fundia Special Bar i Smedjebacken �kt till domstolen i Stockholm skulle st�lverket tvingats st�nga i 64 timmar.

Jan Nordin, arbetsr�ttschef p� SAF:

- Att st�mma inf�r arbetsdomstolen �r i dag f�renat med m�nga hinder. Det tar f�r l�ng tid och �samkar f�retagen stora ekonomiska avbr�ck. Allas r�tt att n�rvara borde ers�ttas med att domstolen tar upp n�got enstaka fall som f�r tj�na som riktk�pp �t resten.

St�lindustrin �r k�nslig. Att sl�cka ugnar kostar stora belopp. F�retaget har satsat p� dyra maskiner som m�ste g� dygnet runt f�r att l�na sig. St�rningar i produktionen kostar. S� har det alltid varit inom st�lindustrin.

Nu b�rjar �ven tillverkningsindustrin likna st�lindustrin. Minimal bemanning, inga lager, h�ga kostnader bundna i maskiner. Produkterna m�ste ut i r�tt tid - just in time - till kunderna p� en h�rd och nyckfull internationell marknad.

- Metallkonflikten 1945, d�r man strejkade i flera m�nader, vore ot�nkbar i dag. F�retagen skulle inte finnas kvar, s�ger Sandgren p� VI.

- I dag �r f�retagen delar i n�tverk d�r alla svarar f�r sin del. Den som kommit in i ett s�nt h�r n�tverk har en stabilitet och styrka s� l�nge man fyller kraven. Fyller man inte kraven �ker man ut och kommer inte tillbaka. Verksamheten �r utomordentligt s�rbar.

S�rbarheten kr�ver nytt regelverk. De anst�llda har nu skaffat sig ett �verl�ge, menar arbetsgivarna.

- Numera kan man ta ut var femte v�xeltelefonist och helt st�nga landet, suckar Jan Nordin p� SAF.

- Reglerna �r utformade i slutet av 20-talet och passar inte ett h�gteknologiskt samh�lle. P� den tiden kunde man ta ut en liten grupp f�r att sedan trappa upp. Hela spelet g�r ut p� att hota med arbetsnedl�ggelse, det vet arbetsgivarsidan. Ju l�ngre man h�rdar ut en konflikt desto st�rre blir de ekonomiska skadorna.

Konfliktr�tten ligger i v�gen f�r arbetsgivarnas ambition att byta f�rhandlingssystem. "L�nes�ttningen ska ej vara en f�rhandlingsfr�ga, det �r chefens verktyg" har SAF-kongresser slagit fast.

L�nge hoppades arbetsgivarna att man skulle kunna f�ra ner f�rhandlingarna p� lokal niv� - men samtidigt binda det nationella fackf�rbundet vid fredsplikt.

Nu har arbetsgivarna definitivt �vergivit tanken p� ett s�dant avtal. Facket skulle knappast skriva under. En fackf�rening som inte kan strejka �r inte mycket till k�mpande organisation.

I st�llet hoppas arbetsgivarna nu kunna p�verka politikerna att v�ssa lagstiftningen. Lagarna m�ste �ndras. Annars fungerar inte SAFs decentraliserade f�rhandlingsmodell st�rningsfritt.

S� h�r vill Anders Sandgren p� Sveriges Verkstadsindustrier ha det:

St�rkt medling. Oavsett vilken niv� f�rhandlingarna sker p� m�ste medlingen st�rkas.

Medlare tills�tts tv�ngsvis. Medlaren ska kunna skjuta upp strids�tg�rder och f�rorda tv�ngsskiljedom.

Innan man f�r g� ut i konflikt i samband med en lokal l�nef�rhandling ska en l�nen�mnd s�ga sitt. Regleras i kollektivavtal.

Obligatorisk omr�stning bland fackets medlemmar f�re strejk.

Vid vilda strejker ska f�rbundet kunna st�mmas, inte bara de enskilda medlemmarna.

Skadest�nd ska s�ttas i relation till de f�rluster f�retagets �samkats av den vilda strejken. "Facken kr�ver ju h�ga skadest�nd vid ganska enkla f�rseelser. Lika v�gsk�lar inneb�r mycket h�ga skadest�nd".

Facket ska utesluta strejkande medlemmar.

Ta bort "gener�sa sympatiregler".

- Ta konflikten vid Toys 'R' Us. Handels drog nytta av de gener�sa sympatireglerna och fick d�rigenom ett oproportionerligt st�d. F�retaget fick inte g�ra sina banktj�nster, fick inte iv�g sina sopor etc.

- R�tten till sympati�tg�rder m�ste ses �ver. Jag kan t�nka mig att ta bort den helt. Man ska inte kunna dra in hela omv�rlden.

Toys 'R' Us-konflikten visade strejkr�ttens betydelse f�r de anst�llda och deras fackliga organisation: strejken som det yttersta vapnet att ta till f�r att f� till st�nd ett kollektivavtal som arbetsgivaren inte kan �ndra som han vill. Utan konfliktr�tten skulle fackf�reningen st� bakbunden och de anst�llda utl�mnade �t en arbetsgivares godtycke.

En annan sida av konfliktr�tten visades upp i v�ras n�r Metall satte press p� arbetsgivarna med en �vertidsblockad. Ett smidigt och effektivt vapen:

�vertidsblockaden drabbade ingen "tredje man".

Den var popul�r bland de flesta metallare som slitit �vertid de senaste �ren.

Metall slapp tumma p� sina konfliktkassor.

Samtidigt slog blockaden h�rt mot f�retagen. Som SKF i G�teborg d�r det arbetats mycket �vertid. F�retaget s�ger sig ha f�rlorat upp mot sju miljoner kronor p� konflikten.
- Men viktigare �n s� �r att v�rt f�rtroendekapital ute i v�rlden har naggats i kanten. Vad det kostar i pengar �r om�jligt att uppskatta, s�ger SKFs informationsdirekt�r Jan-Erik Dimming.

F�retagen f�r skylla sig sj�lva n�r man v�ljer �vertid f�re nyanst�llningar, s�ger G�te Larsson som d� var Metalls f�rhandlingschef.

- Blockaden fungerade bra och ans�gs moraliskt ber�ttigad. Varf�r ska s� m�nga jobba �vertid n�r 10-15 procent av v�ra kamrater g�r arbetsl�sa?

Nyblivne pension�ren G�te Larsson �gnar numera sin tid �t arbetsr�ttskommissionen. D�r ska han som en av LOs ledam�ter f�rs�ka hitta grunderna till ett avtal om en ny, modern arbetsr�tt. Han tycker inte att de nya f�ruts�ttningarna f�r n�ringslivet kr�ver en ny arbets�tt.

- Nej, vi har spelregler som fungerat under m�nga �r.

Han h�ller med om att dagens f�retag �r k�nsligare f�r st�rningar. Men n�got �vertag har de anst�llda inte skaffat sig, enligt Larsson. Och det finns ingen anledning att g�ra f�rbundet skadest�ndsskyldigt vid vilda strejker.

- En helt felaktig metod. T�nk om f�retagen vidtog handlingar som stred mot kollektivavtalet. D� skulle den centrala arbetsgivarorganisationen bli skyldig att betala skadest�nd. Nej, ansvaret m�ste utkr�vas p� den niv� d�r brottet mot kollektivavtalet beg�s.

Utesluta vilt strejkande medlemmar, som arbetsgivarna vill?

- En intern facklig fr�ga som de inte har ett dugg med att g�ra.

Vad anser du?

- Inga problem numera. F�r 25 �r sedan var de vilda strejkerna m�ngdubbelt fler men det klarade vi av p� ett bra s�tt. Genom information och aktivt deltagande.

De vilda strejkerna har minskat. Anders Sandgren f�rklarar:

- Vi har sk�tt v�ra arbetsgivaruppgifter och ingripit snabbt. Vi har inte gett efter. Tv�rtom har vi visat att det inte l�nar sig med strejk. F�r det �r ju d�rf�r folk strejkar, f�r att de tj�nar p� det.

De vilda strejkernas epok ligger 15-25 �r tillbaka i tiden. Men arbetsgivarna �r redo att f�ra upp kampen mot de vilda strejkerna p� dagordningen. Som en del av ett helt nytt regelverk som ska g�ra den decentraliserade l�nemodellen st�rningsfri. En viktig framtidsfr�ga, s�ger Sandgren p� VI. M�ste bli en stor fr�ga, s�ger Nordin p� SAF.

- L�nes�ttningen �r en av de viktigaste fr�gorna och fjol�rets avtalsr�relse visar att spelreglerna �r omoderna. Ena parten best�mmer. Det finns ingen balans, menar Nordin.

Fackf�reningsr�relsen f�r allts� r�kna med att ta en match med arbetsgivarna om konfliktr�tten. Fr�gan �r vilken hj�lp facket kan r�kna med fr�n den socialdemokratiska regeringen. Sp�ren fr�n det tidiga 90-talet f�rskr�cker.

F�rst stoppaketet med strejkf�rbud och planer p� 5 000 kronor i strejkb�ter. Sedan d�varande arbetsmarknadsministern Mona Sahlins direktiv till den s k Nicklassonska utredningen som f�reslog i stort det som SAF sl�ss f�r i dag. S�v�l Sahlins direktiv som Nicklassons utredning retade upp facket ordentligt. Utredningen begravdes och det blev inte mycket av f�rslagen. Under oppositions�ren l�g partiet l�gt men i somras gick arbetsmarknadsminister Anders Sundstr�m ut och sa att en del av Nicklassons f�rslag kanske skulle dammas av igen.

Och som ett eko ur det f�rg�ngna f�resl�r ungmoderaterna lagstadgat skydd f�r strejkbrytare. Men, s�ger Anders Sandgren p� VI, i dag finns faktiskt inget lagligt hinder mot att anlita strejkbrytare.

- Det �r ingen r�ttslig fr�ga utan mer en moralisk. En social kutym som det finns fog f�r.

Men, forts�tter Sandgren, "nu har det g�tt alldeles f�r l�ngt som i kommunalstrejken d�r valda politiker inte fick �ppna grindar utan att betraktas som strejkbrytare".

- D� skiljer man inte p� vilken uppgift som folk har. Sj�lvklart f�rs�ker de som �r ansvariga f�r en verksamhet eller ett f�retag att l�sa problemen s� l�ngt man kan. Fackens styrka bygger ju inte p� att man monopoliserar varje enskild arbetsuppgift. Styrkan ligger ju i den f�rankring man har p� arbetsplatsen.

- �r det s� att facket har f� medlemmar p� en arbetsplats och det g�r att bedriva verksamheten �nd�, trots fackets strejk, ja d� ska den kunna bedrivas.

Debatten om konfliktr�tten �r lika gammal som arbetarklassen och industrisamh�llet. Antistrejklagar sattes upp f�r att skydda "det fria avtalet". Inte ens tanken p� att l�ta facket straffa sina egna strejkande medlemmar - t ex genom uteslutning - �r ny. Landsh�vding Dickson, som utredde konfliktr�tten f�r precis hundra �r sedan, ville se fackf�reningarna som "v�ktare" �ver arbetarna. S� skulle "strejkfarsoten" st�vjas redan d�.

HARALD GATU
Strejkr�ttens historia
(fr�n Treffenberg till Bildt)