Nästan alla drar en nitlott

Välkommen till det stora arbetsskadelotteriet ! Ett rättsosäkert system där statskassan är enda vinnaren. För 20 år sedan fick åtta av tio rätt till ersättning för arbetsskador. I dag tre av tio. Möt fem personer som borde ha flyttat från Norrland.
Text: ANNI ALM Foto: HENRIK HANSSON Grafik: ISAK KRANTZ

Christina Lindkvist hade vunnit arbetsskadelotteriet – trodde hon. Hon fick rätt att få sitt fall prövat (prövningstillstånd) i Kammarrätten i Sundsvall, vilket är ovanligt. Och hon fick sin sin arbetsskada godkänd. Det är bara 22 personer på tre år som lyckats med det.

Skadan i nacken och axlarna fick hon efter att ha lyft travar med böcker ut och in ur en maskin i nio år på tryckeriet i Falun. Två år efter domen skulle allt ställas på ända.

De som blir skadade i arbetet deltar i ett lotteri. Det spelar roll i vilken del av landet man bor. Dagens Arbete har granskat kammarrätterna i Sundsvall och Jönköping och hur de dömer i arbetsskademål. Trots att alla ska vara lika inför lagen är det stora skillnader. I Sundsvall är domstolen stenhård mot personer som skadats på jobbet. Det vet stålverksarbetaren Jyrki Malja nu.

En höstdag för tio år sedan, klockan tjugo över tre på natten, gjorde Jyrki Malja något som i vanliga fall var otänkbart. Han gick hem mitt i ett skift. Det kändes som att han hade nackspärr från huvudet och ända ner över halva ryggen. När han skulle titta bakåt fick han vrida hela kroppen.

Dagen efter kom han inte upp ur sängen. Hela överkroppen kändes som bly. Han låg kvar länge. Snart blev han kissnödig. Hans sambo försökte dra honom ur sängen. Till slut fick hon rulla ur honom så att han landade på golvet ståendes på knäna och händerna. Det värkte överallt när han slog i golvet. Genom att stödja sig på en stol lyckades Jyrki ta sig upp.

När han står vid köksfönstret kan han se ut över industriområdet. Där ligger Ovako Steel, stålverket i Hofors. Jobbet han gått till nästan varje dag i 38 år. Nu har han en skada i axlarna, skuldrorna och nacken efter att ha jobbat med allt från att släpa stora kättingar till att handblanda tungt murbruk och skotta. Länge körde han travers i en omöjlig arbetsställning. Han satt högt uppe under taket och för att se ner till marken var han tvungen att ha huvudet mellan benen samtidigt som han styrde spakarna som satt bakom ryggen. Skift efter skift. År efter år.

Jyrki Malja har haft ett av de tyngsta jobben som finns i Sverige. Det säger professorn i arbets- och miljömedicin Eva Vingård. Hon har undersökt Jyrki. Skrivit ett utlåtande där hon förklarar att hans skador beror på arbetet. Eva Vingård är en av författarna till en skrift som Försäkringskassan och domstolarna använder när de bedömer belastningsskador. Hon är regeringens rådgivare och hon anlitas regelbundet av domstolarna som sakkunnig. Men Jyrki fick inte skadan godkänd. Om Jyrki bott i södra Sverige skulle han ha haft tre gånger så stor chans att få prövningstillstånd.

–  Man hade ju hoppats att de skulle ta hänsyn till mitt utlåtande. Det är konstigt att Kammarrätten i Sundsvall inte ens ger prövningstillstånd, säger Eva Vingård.

De senaste nio åren har det kommit massor av nya vetenskapliga studier – som skulle kunna göra att fler får arbetsskador godkända. Redan 2007 slog Riksrevisionen larm om att Försäkringskassan använder föråldrad forskning och inte har tagit till sig nya studier. En större sammanställning av de senaste rönen som skulle komma 2008 är fortfarande inte klar.

Sen den dagen Jyrki inte kom upp ur sängen har han varit sjukskriven på hel- eller halvtid. För ett år sedan gick han tillbaka till jobbet på heltid, efter att Försäkringskassan dragit in hans sjukersättning.

Han har fortfarande smärta och svårt att röra överkroppen. Fortfarande domnar armarna. Eva Vingård skriver i sitt utlåtande att han klarar detta med stark vilja och hög smärttröskel.

–  Jag hade inte råd att bara jobba halvtid när de drog in sjukersättningen. Och jag kan inte söka ett annat jobb. Vem vill anställa en gammal stålverksarbetare som har varit sjukskriven i flera år? Då blir det socialen och dit går jag inte. Det gör jag inte. Om jag så ligger ner tänker jag jobba. De får släpa ut mig med fötterna före den dag jag inte orkar längre, säger Jyrki.

Birgitta Eliasson i Gustafs fick drömjobbet. Hon har alltid älskat att sy, sticka och virka. Hon fick jobb som sömmerska på Batik och Tryck, en liten syateljé i en av de röda stugorna i hantverksbyn i centrala Borlänge.

Sju år senare sitter hon i badkaret, dubbelvikt. Hon försöker nå med duschen för att skölja ur schampot men det går nästan inte. Hon kan inte få upp armarna. Det känns som att någon håller ett hett strykjärn mot hennes nacke när hon böjer ned huvudet.

För att få sömmen rak var hon tvungen att hålla upp de stora tygstyckena. Med ena armen långt bakom ryggen och andra handen på symaskinen sydde hon allt som oftast 15 till 20 kjolar per dag. En dag var en företrädare från facket där och hälsade på. När hon skulle vända sig om för att prata med honom vred hon inte på huvudet utan på hela överkroppen. Han tittade på henne och frågade om hon hade ont i nacken. Birgitta själv hade vant sig och trodde att det var ett normalt sätt att vrida sig på.

Birgitta blev sjukskriven och gjorde en anmälan om arbetsskada. En dag fick hon en kopia på sin journal på posten. Där stod det att hon har diabetes, depression, astma och alkoholproblem. Birgitta förstod ingenting. Sen blev hon arg. Det visade sig att en sjukgymnast blandat ihop henne med en annan patient. Och det var inte det enda som var fel. Försäkringskassan hade också skrivit att hon jobbade 60 procent av arbetstiden vid symaskinen när det egentligen skulle vara 85 procent. Något som kan påverka bedömningen mycket. De felaktiga uppgifterna hängde med ända upp i länsrätten trots att både hennes chef och sjukgymnasten skrev att inget av det stämde. Till slut rättades misstagen till.

–  Då trodde jag att jag skulle få ett positivt besked. För mig var det självklart att skadan berodde på jobbet.

Birgitta fick avslag och Kammarrätten i Sundsvall tog inte upp fallet.

Nu gör hon praktik på Säters sjukhus. I oktober blir hon utförsäkrad.

–  Då blir jag ”friskförklarad”. Det hade varit skönt om jag blivit frisk på riktigt också, säger hon och skrattar till.

När arbetsskadeförsäkringen kom 1976 var det meningen att samhället skulle ta ansvar för de skador som orsakats av arbetet. Anledningen var att arbetare utsattes för risker som de inte kunde påverka. I dag får individen allt oftare ta smällen. Den som inte får sin arbetsskada godkänd råkar ut för de nya tuffare sjukreglerna. Tommi Savolainen i Umeå vet vad som finns i potten i det stora arbetsskadelotteriet. Den som får livränta slipper bli utförsäkrad och kan dessutom få ut pengar från avtalsförsäkringar.

Tommi fick diskbråck när han jobbade på lastbilsstolstillverkaren Isringhousen. Skadan blev godkänd och han fick livränta.

Men en livränta betyder inte att man får ersättning hela livet. Försäkringskassan kan ompröva beslutet.

Efter fem år beslutade Försäkringskassan att det inte längre var en arbetsskada utan diskbråcket berodde på åldersförändringar. Tommi var då 35 år.

För honom är det stor skillnad rent ekonomiskt i dag jämfört med när han hade livränta. Då, för tolv år sedan fick han ut ungefär 15 000 kronor, trots att han var helt sjukskriven. I dag har han sjukersättning på halvtid och jobbar halvtid på Holmsunds innebandyförening. Men han får ändå ut 4 000 till 5 000 kronor mindre i månaden. Tommi har två barn, fyra och tio år.

–  Jag har aldrig kunnat åka pulka som andra pappor. Jag står på sidan och hejar på. Jag blir som en coach. Det är fantastiskt med människan ändå, att man kan anpassa sig, hitta lösningar. Det är det som gör att man orkar fortsätta.

Tommi har överklagat Försäkringskassans beslut flera gånger. Men Kammarrätten i Sundsvall säger nej. Dagens Arbetes granskning visar att det är oerhört svårt för enskilda personer att få prövningstillstånd – och ännu svårare att vinna.

När Försäkringskassan överklagar däremot ser det helt annorlunda ut. Det fick Harriet Nilsson i Malå erfara.

Utanför det vita huset där Harriet bor finns inte längre några blomrabatter. Bara lite pioner och humle, som klarar sig själva. Harriet sitter vid köksbordet med en tjock pärm framför sig. Hon tar fram länsrättens dom. Där det står att hon har en arbetsskada. Att hon har rätt till livränta för den konstanta smärtan i nacken och axlarna. Smärtan som gör att hon vaknar varje natt med sprängande, huggande huvudvärk. Efter över 20 år på snickerifabriken i Malå, där hon plockat tunga bordsskivor från höga hyllor, sa kroppen ifrån.

Ungefär samtidigt som Harriet fick rätt i länsrätten fick en kollega – med samma jobb och liknande skador – godkänt i domstolen.

–  När jag fick beslutet från länsrätten blev jag jätteglad. Tills jag förstod att Försäkringskassan överklagat till kammarrätten, säger Harriet.

I Harriets fall valde Försäkringskassan att överklaga till Kammarrätten i Sundsvall. Kollegans dom överklagades inte.
För Försäkringskassan är det lätt att få prövningstillstånd. Och de vinner nästan jämt. I nio fall av tio i Sundsvall – där Harriets mål hamnade.

–  När jag såg att de vunnit så kapitulerade jag. Det var färdigt, säger Harriet.

Hon fick ingen livränta. I dag är hon sjukskriven och hoppas att inte bli utförsäkrad i slutet av augusti.

Tillbaka till Christina Lindkvist. Hon som jobbat på tryckeriet i Falun, och var en av få som fått rätt i Kammarrätten i Sundsvall. För henne blev känslan av upprättelse kort. Hon som trodde att hon vunnit i arbetsskadelotteriet.

–  Jag kan inte stå upp för länge. När jag var och handlade häromdagen träffade jag en kompis jag inte sett på 20 år. Vi stod och pratade jättelänge. Sen hade jag så ont i ryggen att jag höll på att kräkas. Jag kunde knappt ta mig den korta biten hem.

I åtta år hade Christina en godkänd arbetsskada, och fick livränta. 2006 började Christina arbetsträna två timmar om dagen som elevassistent. När hon kom hem och skulle skala potatis domnade armarna och hon fick ont i ryggen efter fem minuter. Hon kunde knappt ens sitta. Det enda som hjälpte var att ligga ner.

Försäkringskassan bedömde då att hon snart borde klara av ett halvtidsjobb som elevassistent och drog in hennes livränta på halvtid.

Men Christina överklagade och i Kammarrätten i Sundsvall fick hon till slut rätt och fick tillbaka sin livränta på heltid.

2008 omprövades Christinas livränta igen – och Försäkringskassan kom fram till att det inte längre var en arbetsskada.

–  Man känner sig helt körd. Det går inte att återhämta sig om man aldrig får lugn och ro. Man blir så stressad av allt som händer hela tiden.

Ännu en gång överklagade Christina. Samma person, samma skada, och det var bara två år sedan Kammarrätten i Sundsvall gav henne rätt. Men denna gång drog Christina en nitlott. Hon fick inte prövningstillstånd.

2010-09-03

© Dagens Arbete. Citera gärna, men ange källan.


Ledaren

Hans Larsson

Sluta tiga om Tranåsfabriken

Den amerikanska sociologen Richard Sennet har skrivit kritiska böcker om kvartalskapitalismens kortsiktighet. Han pekar på att det numera tycks finnas två sorters företag – de som förändras eller de som läggs ned.

Läs ledaren»

Debatt

Sysselsättningen i statistiken

Sveriges politiker sprider okunnighet och försvårar diskussionen genom påstå att sysselsättningen har ökat när det som hänt bara är att företagen skaffat fler anställda.

Mer debatt »

Krönika

Blev avreglerat bättre?

Jag får mycket post. Är det bättre nu, nu när posten kommer två gånger om dagen i stället för en? Ena gången levereras den av en svart moped, andra i sedvanlig gul vänsterstyrd bil.

Läs krönikan » Se alla krönikörer »

Krönika

Katten, Beethoven och jag

Ytterligare en paus, ett mellanrum i tiden. Katten har mått så där sista tiden. Men lever. Det är åtta månader sen det var stor kris, men hon kämpar på och anpassar sig till nya omständigheter. Snart 22 år. Det är ofattbart.

Läs krönikan » Se alla krönikörer »

Krönika

Amerikanska rättigheter 
att döda en människa

Amerikanska medborgare dödar medmänniskor varje dag och månad på året. Det händer att en sexårig pojke hämtar sin faders vapen och skjuter en fyraårig kamrat till döds, därför att de blir osams under en lek.

Läs krönikan » Se alla krönikörer »

Krönika

Skicka tacksam tanke till LO-förbunden

Det är måhända för tidigt att analysera årets avtalsrörelse eftersom alla avtal ännu inte är i hamn. Det finns dock anledning att reflektera över lönebildningen i Sverige.

Läs krönikan » Se alla krönikörer »

Annons
Annons Annons Annons Annons