N�stan alla drar en nitlott

V�lkommen till det stora arbetsskadelotteriet ! Ett r�ttsos�kert system d�r statskassan �r enda vinnaren. F�r 20 �r sedan fick �tta av tio r�tt till ers�ttning f�r arbetsskador. I dag tre av tio. M�t fem personer som borde ha flyttat fr�n Norrland.
Text: ANNI ALM Foto: HENRIK HANSSON Grafik: ISAK KRANTZ

Christina Lindkvist hade vunnit arbetsskadelotteriet – trodde hon. Hon fick r�tt att f� sitt fall pr�vat (pr�vningstillst�nd) i Kammarr�tten i Sundsvall, vilket �r ovanligt. Och hon fick sin sin arbetsskada godk�nd. Det �r bara 22 personer p� tre �r som lyckats med det.

Skadan i nacken och axlarna fick hon efter att ha lyft travar med b�cker ut och in ur en maskin i nio �r p� tryckeriet i Falun. Tv� �r efter domen skulle allt st�llas p� �nda.

De som blir skadade i arbetet deltar i ett lotteri. Det spelar roll i vilken del av landet man bor. Dagens Arbete har granskat kammarr�tterna i Sundsvall och J�nk�ping och hur de d�mer i arbetsskadem�l. Trots att alla ska vara lika inf�r lagen �r det stora skillnader. I Sundsvall �r domstolen stenh�rd mot personer som skadats p� jobbet. Det vet st�lverksarbetaren Jyrki Malja nu.

En h�stdag f�r tio �r sedan, klockan tjugo �ver tre p� natten, gjorde Jyrki Malja n�got som i vanliga fall var ot�nkbart. Han gick hem mitt i ett skift. Det k�ndes som att han hade nacksp�rr fr�n huvudet och �nda ner �ver halva ryggen. N�r han skulle titta bak�t fick han vrida hela kroppen.

Dagen efter kom han inte upp ur s�ngen. Hela �verkroppen k�ndes som bly. Han l�g kvar l�nge. Snart blev han kissn�dig. Hans sambo f�rs�kte dra honom ur s�ngen. Till slut fick hon rulla ur honom s� att han landade p� golvet st�endes p� kn�na och h�nderna. Det v�rkte �verallt n�r han slog i golvet. Genom att st�dja sig p� en stol lyckades Jyrki ta sig upp.

N�r han st�r vid k�ksf�nstret kan han se ut �ver industriomr�det. D�r ligger Ovako Steel, st�lverket i Hofors. Jobbet han g�tt till n�stan varje dag i 38 �r. Nu har han en skada i axlarna, skuldrorna och nacken efter att ha jobbat med allt fr�n att sl�pa stora k�ttingar till att handblanda tungt murbruk och skotta. L�nge k�rde han travers i en om�jlig arbetsst�llning. Han satt h�gt uppe under taket och f�r att se ner till marken var han tvungen att ha huvudet mellan benen samtidigt som han styrde spakarna som satt bakom ryggen. Skift efter skift. �r efter �r.

Jyrki Malja har haft ett av de tyngsta jobben som finns i Sverige. Det s�ger professorn i arbets- och milj�medicin Eva Ving�rd. Hon har unders�kt Jyrki. Skrivit ett utl�tande d�r hon f�rklarar att hans skador beror p� arbetet. Eva Ving�rd �r en av f�rfattarna till en skrift som F�rs�kringskassan och domstolarna anv�nder n�r de bed�mer belastningsskador. Hon �r regeringens r�dgivare och hon anlitas regelbundet av domstolarna som sakkunnig. Men Jyrki fick inte skadan godk�nd. Om Jyrki bott i s�dra Sverige skulle han ha haft tre g�nger s� stor chans att f� pr�vningstillst�nd.

–  Man hade ju hoppats att de skulle ta h�nsyn till mitt utl�tande. Det �r konstigt att Kammarr�tten i Sundsvall inte ens ger pr�vningstillst�nd, s�ger Eva Ving�rd.

De senaste nio �ren har det kommit massor av nya vetenskapliga studier – som skulle kunna g�ra att fler f�r arbetsskador godk�nda. Redan 2007 slog Riksrevisionen larm om att F�rs�kringskassan anv�nder f�r�ldrad forskning och inte har tagit till sig nya studier. En st�rre sammanst�llning av de senaste r�nen som skulle komma 2008 �r fortfarande inte klar.

Sen den dagen Jyrki inte kom upp ur s�ngen har han varit sjukskriven p� hel- eller halvtid. F�r ett �r sedan gick han tillbaka till jobbet p� heltid, efter att F�rs�kringskassan dragit in hans sjukers�ttning.

Han har fortfarande sm�rta och sv�rt att r�ra �verkroppen. Fortfarande domnar armarna. Eva Ving�rd skriver i sitt utl�tande att han klarar detta med stark vilja och h�g sm�rttr�skel.

–  Jag hade inte r�d att bara jobba halvtid n�r de drog in sjukers�ttningen. Och jag kan inte s�ka ett annat jobb. Vem vill anst�lla en gammal st�lverksarbetare som har varit sjukskriven i flera �r? D� blir det socialen och dit g�r jag inte. Det g�r jag inte. Om jag s� ligger ner t�nker jag jobba. De f�r sl�pa ut mig med f�tterna f�re den dag jag inte orkar l�ngre, s�ger Jyrki.

Birgitta Eliasson i Gustafs fick dr�mjobbet. Hon har alltid �lskat att sy, sticka och virka. Hon fick jobb som s�mmerska p� Batik och Tryck, en liten syatelj� i en av de r�da stugorna i hantverksbyn i centrala Borl�nge.

Sju �r senare sitter hon i badkaret, dubbelvikt. Hon f�rs�ker n� med duschen f�r att sk�lja ur schampot men det g�r n�stan inte. Hon kan inte f� upp armarna. Det k�nns som att n�gon h�ller ett hett strykj�rn mot hennes nacke n�r hon b�jer ned huvudet.

F�r att f� s�mmen rak var hon tvungen att h�lla upp de stora tygstyckena. Med ena armen l�ngt bakom ryggen och andra handen p� symaskinen sydde hon allt som oftast 15 till 20 kjolar per dag. En dag var en f�retr�dare fr�n facket d�r och h�lsade p�. N�r hon skulle v�nda sig om f�r att prata med honom vred hon inte p� huvudet utan p� hela �verkroppen. Han tittade p� henne och fr�gade om hon hade ont i nacken. Birgitta sj�lv hade vant sig och trodde att det var ett normalt s�tt att vrida sig p�.

Birgitta blev sjukskriven och gjorde en anm�lan om arbetsskada. En dag fick hon en kopia p� sin journal p� posten. D�r stod det att hon har diabetes, depression, astma och alkoholproblem. Birgitta f�rstod ingenting. Sen blev hon arg. Det visade sig att en sjukgymnast blandat ihop henne med en annan patient. Och det var inte det enda som var fel. F�rs�kringskassan hade ocks� skrivit att hon jobbade 60 procent av arbetstiden vid symaskinen n�r det egentligen skulle vara 85 procent. N�got som kan p�verka bed�mningen mycket. De felaktiga uppgifterna h�ngde med �nda upp i l�nsr�tten trots att b�de hennes chef och sjukgymnasten skrev att inget av det st�mde. Till slut r�ttades misstagen till.

–  D� trodde jag att jag skulle f� ett positivt besked. F�r mig var det sj�lvklart att skadan berodde p� jobbet.

Birgitta fick avslag och Kammarr�tten i Sundsvall tog inte upp fallet.

Nu g�r hon praktik p� S�ters sjukhus. I oktober blir hon utf�rs�krad.

–  D� blir jag ”friskf�rklarad”. Det hade varit sk�nt om jag blivit frisk p� riktigt ocks�, s�ger hon och skrattar till.

N�r arbetsskadef�rs�kringen kom 1976 var det meningen att samh�llet skulle ta ansvar f�r de skador som orsakats av arbetet. Anledningen var att arbetare utsattes f�r risker som de inte kunde p�verka. I dag f�r individen allt oftare ta sm�llen. Den som inte f�r sin arbetsskada godk�nd r�kar ut f�r de nya tuffare sjukreglerna. Tommi Savolainen i Ume� vet vad som finns i potten i det stora arbetsskadelotteriet. Den som f�r livr�nta slipper bli utf�rs�krad och kan dessutom f� ut pengar fr�n avtalsf�rs�kringar.

Tommi fick diskbr�ck n�r han jobbade p� lastbilsstolstillverkaren Isringhousen. Skadan blev godk�nd och han fick livr�nta.

Men en livr�nta betyder inte att man f�r ers�ttning hela livet. F�rs�kringskassan kan ompr�va beslutet.

Efter fem �r beslutade F�rs�kringskassan att det inte l�ngre var en arbetsskada utan diskbr�cket berodde p� �ldersf�r�ndringar. Tommi var d� 35 �r.

F�r honom �r det stor skillnad rent ekonomiskt i dag j�mf�rt med n�r han hade livr�nta. D�, f�r tolv �r sedan fick han ut ungef�r 15 000 kronor, trots att han var helt sjukskriven. I dag har han sjukers�ttning p� halvtid och jobbar halvtid p� Holmsunds innebandyf�rening. Men han f�r �nd� ut 4 000 till 5 000 kronor mindre i m�naden. Tommi har tv� barn, fyra och tio �r.

–  Jag har aldrig kunnat �ka pulka som andra pappor. Jag st�r p� sidan och hejar p�. Jag blir som en coach. Det �r fantastiskt med m�nniskan �nd�, att man kan anpassa sig, hitta l�sningar. Det �r det som g�r att man orkar forts�tta.

Tommi har �verklagat F�rs�kringskassans beslut flera g�nger. Men Kammarr�tten i Sundsvall s�ger nej. Dagens Arbetes granskning visar att det �r oerh�rt sv�rt f�r enskilda personer att f� pr�vningstillst�nd – och �nnu sv�rare att vinna.

N�r F�rs�kringskassan �verklagar d�remot ser det helt annorlunda ut. Det fick Harriet Nilsson i Mal� erfara.

Utanf�r det vita huset d�r Harriet bor finns inte l�ngre n�gra blomrabatter. Bara lite pioner och humle, som klarar sig sj�lva. Harriet sitter vid k�ksbordet med en tjock p�rm framf�r sig. Hon tar fram l�nsr�ttens dom. D�r det st�r att hon har en arbetsskada. Att hon har r�tt till livr�nta f�r den konstanta sm�rtan i nacken och axlarna. Sm�rtan som g�r att hon vaknar varje natt med spr�ngande, huggande huvudv�rk. Efter �ver 20 �r p� snickerifabriken i Mal�, d�r hon plockat tunga bordsskivor fr�n h�ga hyllor, sa kroppen ifr�n.

Ungef�r samtidigt som Harriet fick r�tt i l�nsr�tten fick en kollega – med samma jobb och liknande skador – godk�nt i domstolen.

–  N�r jag fick beslutet fr�n l�nsr�tten blev jag j�tteglad. Tills jag f�rstod att F�rs�kringskassan �verklagat till kammarr�tten, s�ger Harriet.

I Harriets fall valde F�rs�kringskassan att �verklaga till Kammarr�tten i Sundsvall. Kollegans dom �verklagades inte.
F�r F�rs�kringskassan �r det l�tt att f� pr�vningstillst�nd. Och de vinner n�stan j�mt. I nio fall av tio i Sundsvall – d�r Harriets m�l hamnade.

–  N�r jag s�g att de vunnit s� kapitulerade jag. Det var f�rdigt, s�ger Harriet.

Hon fick ingen livr�nta. I dag �r hon sjukskriven och hoppas att inte bli utf�rs�krad i slutet av augusti.

Tillbaka till Christina Lindkvist. Hon som jobbat p� tryckeriet i Falun, och var en av f� som f�tt r�tt i Kammarr�tten i Sundsvall. F�r henne blev k�nslan av uppr�ttelse kort. Hon som trodde att hon vunnit i arbetsskadelotteriet.

–  Jag kan inte st� upp f�r l�nge. N�r jag var och handlade h�romdagen tr�ffade jag en kompis jag inte sett p� 20 �r. Vi stod och pratade j�ttel�nge. Sen hade jag s� ont i ryggen att jag h�ll p� att kr�kas. Jag kunde knappt ta mig den korta biten hem.

I �tta �r hade Christina en godk�nd arbetsskada, och fick livr�nta. 2006 b�rjade Christina arbetstr�na tv� timmar om dagen som elevassistent. N�r hon kom hem och skulle skala potatis domnade armarna och hon fick ont i ryggen efter fem minuter. Hon kunde knappt ens sitta. Det enda som hj�lpte var att ligga ner.

F�rs�kringskassan bed�mde d� att hon snart borde klara av ett halvtidsjobb som elevassistent och drog in hennes livr�nta p� halvtid.

Men Christina �verklagade och i Kammarr�tten i Sundsvall fick hon till slut r�tt och fick tillbaka sin livr�nta p� heltid.

2008 ompr�vades Christinas livr�nta igen – och F�rs�kringskassan kom fram till att det inte l�ngre var en arbetsskada.

–  Man k�nner sig helt k�rd. Det g�r inte att �terh�mta sig om man aldrig f�r lugn och ro. Man blir s� stressad av allt som h�nder hela tiden.

�nnu en g�ng �verklagade Christina. Samma person, samma skada, och det var bara tv� �r sedan Kammarr�tten i Sundsvall gav henne r�tt. Men denna g�ng drog Christina en nitlott. Hon fick inte pr�vningstillst�nd.