Det är för tyst på arbetsplatserna. Därför upptäcks inte hälsoproblem i tid. Öppenhet, snabbhet och klokhet är nyckelord när forskarna ska beskriva vad som ska göras för att få ned den höga sjukfrånvaron.
I dag presenterades den andra rapporten från Safir-gruppen, ett samarbete mellan Arbetslivsinstitutet, Statens folkhälsoinstitut, försäkringskassan och Institutet för psykosocial medicin.
Det är en omfattande sammanställning av forskning kring problemen med den höga sjukfrånvaron.
Rapporten sammanfattar huvudorsakerna i fyra punkter:
* Hårdare krav på arbetsmarknaden och mindre handlingsutrymme i arbetet ökar riskerna för stress.
* Den åldrande arbetskraften. Det finns ett klart påvisat samband mellan stigande ålder och ökad sjukdomsrisk.
* Många är sjukskrivna i stället för arbetslösa. Om det gick att byta till ett annat jobb skulle de inte behöva vara sjukskrivna.
* Systemet med sjukpenning och sjukersättning fungerar inte som det ska.
Men forskarna pekar också på problemet med att konflikter och mobbning på arbetsplatserna smusslas undan. Det är vanligt att personer som mår illa bara låter tiden gå, och till slut blir situationen ohållbar.
- Öppenheten måste ökas, säger professor Töres Theorell. Vi måste ta upp frågor om tystnad och brist på handlingsutrymme på arbetsplatserna.
Om de hälsoproblem som är direkt relaterade till arbetet upptäcks tidigare innebär det också att åtgärder, åtminstone i teorin, kan sättas in tidigare.
- Av hela arbetskraften är en genomsnittlig dag 14 procent hemma på grund av sjukskrivning eller förtidspension. Av dessa säger sig 58 procent kunna jobba i någon form, konstaterar Edward Palmer, professor i socialförsäkringsekonomi.
Med andra ord är dessa personer inte sjuka, åtminstone inte på heltid, utan i själva verket arbetssökande.
Detta resonemang ligger också bakom försäkringskassans hårdare bedömningar, där långtidssjuka plötsligt vägras ersättning trots läkarintyg därför att kassans läkare gör en annan bedömning.
Men minskar själva problemet om personer överförs från en ersättningsform, sjukförsäkringen, till en annan, a-kassan?
- Nja, individen kan bli ett offer för att uppläggningen av försäkringssystemet är ineffektiv, säger Edward Palmer.
Jämförbara länder som Finland och Tyskland har en lägre sjukfrånvaro än Sverige trots att ersättningsnivåerna är höga. En förklaring är att man mycket snabbare tar itu med den sjukskrivne. Det borde Sverige ta efter, tycker forskarna.
- Jag brukar kalla det en tidig skadereglering, säger Palmer. Man har en bättre arbetsplatskoppling, statistik på arbetsplatserna som förebygger hälsoproblem.
Enligt reglerna ska en långtidssjukskriven kallas till avstämningssamtal med försäkringskassan och arbetsförmedlingen för att undvika att hamna "mellan stolarna" och råka ut för ekonomiska problem. Men detta har inte börjat genomföras annat än undantagsvis.
- Det är mycket som ser bra ut på papperet men inte fungerar i verkligheten, säger Edward Palmer. Därför är det viktigt att försäkringskassan handlar med klokhet från början.
