Kvinnorna f�r ta v�rsta sm�llen

Mont�rer p� l�pande bandet �r kanonmat i svensk fordonsindustri.
Sedan 1994 har belastningssjukdomarna i det n�rmaste f�rdubblats.
Kvinnorna i bilindustrin skadas sex g�nger oftare �n kvinnor i v�rden.
”Den nya tidens l�pande band �r v�rre �n 1970-talets”, s�ger Jan-Olov Carlsson, vice ordf�rande p� IF Metalls fackklubb p� Volvo lastvagnar i Ume�.
Under 1990- och 2000-talet har l�pande bandet kommit tillbaka p� bred front i fordonsindustrin. F�rr fanns m�jlighet att sm�prata med en arbetskamrat. Att sj�lv p�verka arbetets inneh�ll var, om inte inbyggt i systemet, i alla fall en konsekvens.
I den nya tidens industri anses allt som inte �r v�rdeskapande vara sl�seri. Varenda sekund eller minut som det tar f�r en mont�r att leta fram ett verktyg, fundera, v�xla n�gra ord med en kollega eller ta igen sig �r sl�seri.

Dagens Arbete har tagit fram siffror via flera av IF Metalls fackklubbar som visar att sjukfr�nvaron och personaloms�ttningen �r h�gre vid monteringslinorna �n i �vriga delar av fabrikerna.
Dagens Arbete har �ven l�tit Arbetsmilj�verket ta fram statistik f�r anm�lda belastningssjukdomar i fordonsindustrin. Granskningen visar f�ljande:
†�Mellan �r 1994 och 2006 har belastningsskadorna i fordonsindustrin i det n�rmaste f�rdubblats. Under samma tid har belastningssjukdomar minskat i �vriga arbetslivet.
†�Det �r sex g�nger vanligare att kvinnor i fordonsindustrin drabbas av belastningssjukdomar, j�mf�rt med kvinnor i v�rd- och omsorgsyrken.
†�Det �r mer �n dubbelt s� vanligt att kvinnor drabbas av belastningssjukdomar, j�mf�rt med m�n i fordonsindustrin.

�terg�ngen till l�pande bandet och �kade belastningsbesv�r bekr�ftas av Arbetsmilj�verket.
”M�nga f�retag har g�tt tillbaks till l�pande bandet. Arbetet blir mer ensidigt och monotont. Varje person koncentrerar sig p� en detalj i produktionen”, s�ger Eva-Karin Klenell Hatschek, belastningsergonom p� Arbetsmilj�verket.
Att kvinnor �r �verrepresenterade i statistiken beror p� att de flesta verktygen �r anpassade f�r m�n.

”Det �r f�rf�rligt att det ska vara s� h�r.”
G�ran Johnsson slutade som Metallordf�rande f�r snart tv� �r sedan. N�r han tog �ver ordf�randeposten 1993 var arbetsl�sheten 20 procent bland metallmedlemmarna. Arbetsmilj�fr�gor kom i skymundan och nu betalar arbetarna priset.
”Det �r f�r f� som b�r en f�r stor b�rda. De tuffaste monteringsjobben m�ste bort. Det g�r ingenting om de flyttas utomlands.”
G�ran Johnsson sp�r att p� tio �rs sikt �r de tyngsta jobben mekaniserade.
”Det �r bra att mont�rerna bara jobbar n�gra �r. D� hinner de f�rhoppningsvis inte skada sig. Dessutom tvingas f�retagen skapa b�ttre jobb n�r folk slutar hela tiden.”
Utmaningen f�r fackf�reningsr�relsen blir att �ter s�tta fokus p� klassiska fr�gor om arbetarskydd.
”Ingen pratar om det i dag. Det �r l�ttare f�r facket att st�lla tydliga l�nekrav eller krav p� kompetensutveckling.”

Enligt f�retagen �r l�pande bandet ett m�ste f�r att svensk fordonsindustri ska kunna konkurrera p� en allt tuffare global marknad. Fordonstillverkare efterliknar Toyotas produktionssystem. Gemensamt f�r systemen �r att de �r sprungna ur lean production-filosofin. Mont�rer p� Scania vittnar om arbetsledare och chefer med ett n�rmast religi�st f�rh�llningss�tt till Scanias produktionssystem. Alla ska jobba s� standardiserat som m�jligt i ett fl�de. Inga buffertar eller mellanlager beh�vs. F�rst n�r bilf�rs�ljaren s�lt fordonet startar produktionsprocessen.
Under 1970- och 1980-talen gjordes seri�sa f�rs�k att g� ifr�n l�pande bandet. Personaloms�ttningen var h�g. Bilindustrin var piskad att skapa attraktiva arbetsplatser. Volvo hade fabriker med alternativ montering i Uddevalla och Kalmar. Bilarna tillverkades i sj�lvstyrande grupper.
D�varande Metall myntade begreppet ”Det goda arbetet” 1985. F�r�ndringarna i produktionens villkor skapade behov av nya arbeten. Industriarbetarna skulle f� �kade befogenheter och inflytande.
”Att IF Metall sl�ppt tankarna om Det goda arbetet �r ett fackligt misslyckande”, s�ger Jan-Olov Carlsson.
Volvo lastvagnar i Ume� var fram till 2004 ett f�red�me. De anst�llda jobbade i grupper med varierande arbetsuppgifter.
Den lokala fackklubben f�rs�kte h�lla emot �terg�ngen till l�pande bandet. V�lbes�kta protestm�ten anordnades. Men snart byggdes en modern monteringslina upp i fabriken. Visionen om ”Det goda arbetet” hade fallit.
”Vi kunde inte vinna striden sj�lva”, s�ger Jan-Olov Carlsson.

Nutidens line-produktion kr�ver att mont�rerna ska finna nya l�sningar som �kar effektiviteten.
”Ett av de stressigaste momenten �r rasterna. Sista fem minuterna sitter alla och tittar p� klockan”, s�ger Jan-Olov Carlsson.
F�rutom �kad produktionstakt p� de dagliga skiften �r det vanligt med �vertidsarbete. Under det senaste �ret har bilarbetarna p� Volvo personvagnar i G�teborg och Scania i Oskarshamn f�tt k�nna p� en h�rdare linje fr�n arbetsgivarna. Mont�rer har klagat �ver bristen p� vila.
”Jag �r inte f�rv�nad att belastningsskadorna �kar”, s�ger Stefan L�fven, IF Metalls f�rbundsordf�rande.
Enligt Stefan L�fven m�ste ”Det goda arbetet” f�ras utifr�n dagens f�ruts�ttningar.
”Lean production beh�ver inte betyda ’mean production’. Vi tror p� det ’Utvecklande arbetet’. D�r medlemmarna f�r st�rre befogenheter.”
”Fr�gor om bemanning var uppe i avtalsr�relsen. Vi m�ste forts�tta driva de kraven”, s�ger Stefan L�fven.

Jan-Olov Carlsson oroar sig f�r den svenska utvecklingen:
”F�rr fanns diskussioner om m�nniskans del i produktionssystemet. I dag handlar det bara om materialets fl�de.”
Jan-Olov Carlsson ser sv�righeter med att h�lla emot utvecklingen.
”Det kanske kr�vs att Wanja Lundby-Wedin kedjar fast sig p� Sergels torg, och s�ger att nu �r det nog.”

MARCUS JOHANSSON

2007-10-05

H�gt pris f�r slimmad industri