Text: MARIE EDHOLM Foto: MARTIN HULTÉN
Det här var något av det värsta jag har sett. Vad har de gjort?”
Ewa Silander (bilden) är dietist på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och temaansvarig för kosten i friskvårdsatsningen Livsstil i Väst. Hon blir bestört när hon ser resultaten från Dagens Arbetes näringsvärdesanalys. Laxen med färskost, broccoli, potatis och hollandaisesås innehåller så mycket fett att det räcker för mer än en dag.
”Det måste vara såsen. Där förstörde de hela maträtten”, konstaterar hon.
Men hon är inte förvånad. Lunchrätterna som serveras på personalmatsalar i Sverige är ofta alltför feta och salta. Maten innehåller dessutom fel sorts fett. Det mättade fettet som finns i bland annat grädde, smör, bacon, palmolja, choklad och ost fyller blodet med farligt kolesterol. Det känns inte, och behöver inte ens synas på midjemåttet. Men medan blodkärlen täpps igen kryper hjärtinfarkten eller kärlkrampen närmare.
För mycket salt är inte heller bra. En tesked om dagen är lagom, men vi sätter i oss dubbla mängden. Risken för högt blodtryck ökar, med bland annat hjärtinfarkt och stroke som följd.
Vi äter oss till döds.
Hjärt- och kärlsjukdomar tar livet av nästan 40 000 svenskar varje år och är den vanligaste dödsorsaken. Men om alla åt bara tio gram mindre mättat fett per dag, skulle antalet personer som insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar minska med en tredjedel, uppger Livsmedelsverket.
Svenskarna släpar på allt fler onödiga kilon. Över hälften av männen och fler än var tredje kvinna är överviktig eller fet i dag.
”Äter man det här får man snart 20 kilos övervikt”, sammanfattar Ewa Silander analyserna av lunchmaten som Dagens Arbete köpte in på tre olika arbetsplatser i Jönköping.
Raggmunk med fläsk eller lax med potatis och härligt grön broccoli? Enkelt val. Laxen är nyttig. Fläsket går bort, det vet man ju hur det dryper av fett. Man har väl ändå ett eget ansvar för vad man stoppar i sig?
Så snopet då, att den här laxen innehöll nästan dubbelt så mycket fett som fläsket. Tittar på menyn igen. ”Philadelphiaspäckad laxfilé” står det.
”Tårta på tårta. Fet fisk, fet ost och fet sås”, säger Ewa Silander.
Laxen är nyttig med rätt tillbehör, men här blir lunchgästen lurad, tycker hon. Och det är ofta svårt att göra hälsosamma val. Man är utlämnad till kockens vilja och kunskap om matlagning.
”Man måste kunna lita på att maten är bra. Äter man varje dag på sin arbetsplats påverkar det hälsan”, säger hon.
Ja, det ska vara lätt att välja bra mat när man är på jobbet. Och varje arbetsgivare borde se kosten som en naturlig del av friskvårdssatsningen. Det tycker Ulf Bohman, nutritionist på Livsmedelsverket. Här finns nämligen pengar att tjäna för företagen. Bra matvanor gör personalen friskare och sänker kostnaderna.
Volvo har sparat 90 miljoner kronor på två år. Det har Leif Friis räknat ut. Han är projektledare för friskvårdssatsningen Livsstil i Väst som Volvo genomför tillsammans med Västra Götalandsregionen. Arbetet med kost, rörelse, sömn och glädje har gjort Volvos anställda friskare.
”På två år har frisknärvaron ökat med en procentenhet. Det betyder att varje dag är det 270 fler personer som går till jobbet. Den här typen av satsning är väldigt lönsam”, säger han.
Vissa satsningar behöver inte ens kosta pengar. Att ställa krav på restaurangerna i Volvos personalmatsalar är gratis, men ett bra sätt att få personalen att äta bättre.
Det är inte svårt att laga hälsosam mat. Ändå är traditionell lunchmat för fet och i längden gör den oss sjuk. Ibland lever en gammal föreställning kvar om att gubbarna i industrin har hårda jobb och vill ha en viss sorts mat, tror Ulf Bohman på Livsmedelsverket. Men det handlar också om dålig kunskap i köket.
”Det krävs att man byter metoder. Man kan använda varmluftsugnar i stället för att steka allt i fett. Ofta tror man att det är svårare än det är.”
Ewa Silander säger samma sak. Det saknas kunskap och inspiration. De som har jobbat länge och inte fått utbildning, de lagar samma mat som för 30 år sedan.
Men i dag rör vi oss inte lika mycket och behöver en annan sorts mat. Det är varken dyrare eller svårare, det gäller bara att tänka nytt.
”Gör på ett enklare sätt, så kan du snarare få ner priset. Du behöver inte panera fisken till exempel, men då måste du ju veta vad du ska göra med den i stället”, föreslår Eva Silander.
Problemet är att restaurangnäringen, särskilt luncherna, inte är någon guldgruva. Ofta är det underbemannat och det finns inte tid till att ställa om några vanor. Än mindre gå på kurs.
Men nu händer det äntligen saker. Från att fokus har legat på mesta möjliga bukfylla till lägsta pris, har matens effekt på hälsan fått allt större uppmärksamhet. De stora personalmatkedjorna använder hälsan som ett av sina främsta säljargument. ”Mer grönt och fibrer. Mindre fett, salt och socker.” Och de vill alla vara med i höst när Livsmedelsverket startar sin nya nyckelhåls-certifiering för restauranger.
I september presenterade Livsmedelsverket också sin rapport Bra mat på jobbet, med råd för hur arbetsgivare, anställda, fack och personalansvariga kan bidra till bra matvanor på jobbet.
Medvetenheten om matens betydelse för hälsan har ökat, säger Ulf Bohman. Kanske har vi exponeringen i medierna att tacka för det. Men med trenden kommer också nya dieter som förkastar Livsmedelsverkets gamla tallriksmodell.
”GI-dieten har startat en bra debatt om kvaliteten på kolhydraterna. Men när folk börjar bli rädda för att äta potatis och morötter, då har det gått för långt.”
Livsmedelsverket håller fast vid tallriksmodellen och har fått en del kritik för det. Men använder man den modellen så blir portionerna bra och du får i dig det du behöver, säger Ulf Bohman. Och Livsmedelsverket sysslar inte med dieter eller viktminskning, utan med ett balanserat och hälsosamt ätande, tillägger han.
Rätt fett förlänger livet
• Mättat fett ökar mängden kolesterol i blodet och kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom. Finns i animaliska livsmedel (från djur) till exempel i charkuterier, grädde, glass, smör och ost, men även i palmolja och kokosolja. Kvinnor bör inte äta mer än 20 gram, och män 30 gram mättat fett om dagen.
• Omättat fett sänker kolesterolet i blodet och kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Enkelomättat fett finns till exempel i olivolja, rapsolja, avokado och kyckling. Fleromättat fett finns till exempel i lax och annan fet fisk, rapsolja, skaldjur, bladgrönsaker och solrosolja. De fleromättade fetterna är livsviktiga för att kroppen ska kunna ta upp vitamin A, D, E och K.
Källa: Livsmedelsverket
Gör en låda till magen
Finns ingen restaurang, är maten för dyr eller rent ut sagt dålig? Gör som 35 procent av alla anställda i Sverige – ta med lunchen hemifrån. Men se till att det blir en bra lunch.
• Ta alltid med frukt och grönsaker. Gärna i en separat låda. Välj grövre grönsaker som morot, vitkål, broccoli och bönor.
• Om du tar med resterna från middagen – ha tallriksmodellen i åtanke redan då, så att även matlådan ser ut så (se separat ruta).
• Välj gärna fullkornsris och fullkornspasta för att få i dig mer fibrer.
• Var sparsam med saltet.
• Ät grovt bröd till maten och drick vatten eller lättmjölk.
• Variera innehållet och ät fisk en gång i veckan.
• Lägg upp maten på en tallrik, så ser maten godare ut.
Källa: Bra mat på jobbet av Livsmedelsverket
Så klarade sig luncherna i vår test
I Skövde finns viljan att förändra
