Nya regler hjälper skattefuskarna

Det är viktigt att minska skattekrånglet, tyckte regeringen 2007. Sedan dess har nya regler som förenklar för skattefuskare skapats.

År 2007 räknade regeringen med att spara en miljard årligen på insatser mot minskat sjukfusk. Bland annat skulle arbetsgivare kunna kräva läkarintyg första dagen och mer resurser gå till Försäkringskassans kontrollenhet. Effekten av krafttagen skulle enligt regeringen bli en miljard kronor i minskade kostnader redan 2007.

Siffran har inte gått att följa upp. Försäkringskassans särskilda kontrollenhet hittade samma år felaktiga utbetalningar, som de bedömer är fusk, för sammanlagt 142 miljoner kronor inom hela socialförsäkringen.

Den skatt som staten förlorar varje år beräknas till 133 miljarder kronor. Den stora delen av de 133 miljarderna är avsiktligt fusk, enligt Sktteverket.

Åtgärderna mot skattefusk i 2007 års budget gick bland annat ut på att införa avdrag för hushållstjänster och sänka socialavgifter för vissa branscher. Regeringen konstaterade att en effektivare skattekontroll bidrar till en ökad legitimitet för skattesystemet. Samtidigt skrev man:

”Önskemålet om en effektivare skattekontroll måste dock ses i relation till regeringens ambitioner att minska den administrativa bördan av olika skatteregler.”

De olika sätten att närma sig fusk med skatter och bidrag speglar de senaste årens debatt väl.

Sedan dess har ny lagstiftning försvårat Skatteverkets arbete att få in pengar till statskassan. Momsreglerna ändrades den 1 januari 2008. Nu kan fler företag redovisa momsen bara en gång om året eller var tredje månad. Det ger oseriösa företagare chansen att försvinna lagom till att momsen ska betalas in.

– De kriminella företagen har ofta ett väldigt kort liv. De lägger ner, betalar inte sin moms, och så ersätts de med nya företag, säger Pia Bergman, projektledare mot svartarbete på Skatteverket. Svart arbetskraft beräknas kosta samhället 66 miljarder om året.

Pia Bergman ser också problem med den nya synen på F-skattsedeln.

Att fler jobbar som egenföretagare sägs ofta vara ett nödvändigt led i en anpassning till den flexibla arbetsmarknaden. Men för statskassan kan minskad kontroll av F-skattare bli problematiskt. Enligt Skatteverkets Skattefelsrapport (2008:1) kan en sådan utveckling hota ett av våra säkraste sätt att få in skatt. Forskning visar att ökat egenföretagare också ökar skattefusket.

– Kraven på oss har ökat när det gäller hanteringen av F-skatten, säger Pia Bergman.

– Det som vi ser i dag, det är att det finns mängder med upplägg där man använder F-skattesedeln eftersom det är lätt att få den och det går fort att få den. Väldigt många av de hinder för att få F-skatt som fanns förr är borttagna.

– Vi ska egentligen utan frågor medge F-skatt till alla. Då säger man att Skatteverket naturligtvis ska ha en uppföljning av detta, men det ställs då mot en minskad budget och nya arbetsuppgifter som vi också har fått. Men säkert kan vi också förändra lite av vårt nuvarande arbetssätt, och det i kombination med nya lagar bör ge effekt.

Den slopade revisionsplikten för de minsta aktiebolagen är ett annat exempel på ny lagstiftning som försvårat Skatteverkets arbete. Bolagen behöver inte få räkenskaperna kontrollerade av en revisor.

Enligt Skatteverket skulle också flera enkla åtgärder kunna minska skattefusket. Ett exempel är större möjligheter att göra oanmälda besök.

Försäkringskassan får göra oanmälda besök hos alla försäkringstagare som kan misstänkas fuska. Men Skatteverket får bara komma oanmälda till restauranger och frisörsalonger. I övrigt måste verket komma överens med företaget om när besöket ska ske. Då är det lätt att visa upp en snygg fasad.

Skatteverket vill också att att arbetsgivaravgifter ska redovisas individuellt varje månad i stället för i klump. En fråga som utretts länge och fortfarande utreds.

Dessutom vill verket att privatpersoner som anlitar privatpersoner till en kostnad på upp till 10 000 kronor ska kunna göra det utan skatteplikt.

– Det måste vara en tydligare gränsdragning mellan vitt och svart och man tappar ju lite förtroendet för systemet om vi börjar prata om att det är svart arbetskraft om ett barn klipper gräsmattan åt grannen, säger Pia Bergman.

Andra exempel på åtgärder som Skatteverket inte fått gehör för är att inköpspriset på aktierna ska förtryckas i deklarationen när en skattebetalare har sålt dem. Eller att avdrag för arbetsresor borde bygga på avståndet mellan arbetet och bostaden. Över hälften av avdragen för arbetsresor är felaktiga. Den ändringen har verket velat ha i åratal.

I mars i år lämnade Skatteverket in en handlingsplan till Skatteutskottet. Där stod att verket ”haft otillräckliga förutsättningar att minska skattefelet”.

Fel för 22 skattemiljarder begärs in varje år. Målet är, trots myndighetens dåliga ekonomi, att få in tre gånger så mycket. Men i stället för de extra 400 miljoner som Skatteverket bett om för att klara verksamheten, gav regeringen hälften i den senaste budgeten. Nu måste mellan 50 och 100 anställda bort nästa år.


Läs hela DA:s granskning om fuskmyterna här.