3 SEPTEMBER 2010


Elever på Wenströmska gymnasiet i Västerås är inte nöjda med säkerheten på sina program.

Foto: MARTA EL-MASRI

 

Riskfylld praktik på gymnasiet

Olyckorna på praktiska gymnasieprogram har ökat med 40 procent på fem år. Det saknas skydd och elever använder maskiner som är byggda för vuxna.

I september 2009 fastnade en industrielev från Eskilstuna med två fingrar i en bockmaskin. Eleven var tvungen att amputera höger tumme och pekfinger.

En rapport från Arbetsmiljöverket visade att maskinen inte var säker. En annan olycka fick verket att åtalsanmäla Martin Koch-gymnasiet i Hedemora i december. 2008 fick en elev på skolans industriprogram krosskador efter att ha arbetat vid en rundbockningsmaskin.

I industriprogrammens lokaler utbildar sig elever bland verktyg och maskiner som kan vara farliga om anvisningarna inte följs till punkt och pricka.

Arbetsmiljöverket och elever som Dagens Arbete varit i kontakt med berättar om saker som står i vägen för skyddsutrustning, om bristande rutiner och om maskiner som är kasserade från företag och passerat bäst-före-datum. Det saknas skydd och säkerhetslinjeringar.

Och olyckorna ökar. De flesta skadade är under 18 år, majoriteten är flickor. Bland det vanligaste är att en person tappar kontroll över en maskin eller handverktyg.

– Det är inte ovanligt att det är brist i säkerheten kring maskiner. Oftast är ju maskinen gjord för vuxna män, säger Stefan Hult, inspektör på Arbetsmiljöverket.

Vanligtvis får minderåriga inte ens jobba vid vissa av maskinerna. Men det finns undantag för elever under utbildning som är under uppsikt av lärare.

På Tannbergsskolan i Lycksele är flera elever kritiska mot säkerheten.

– Det är inte toppsäkert. Det skulle kunna vara mycket bättre, säger Kristoffer Höglander i årskurs tre på industriprogrammet.

Kurt Fällman, rektor för fordons-, natur- och industriprogrammet, tycker att säkerheten numer är hög.

– Vi är klart medvetna om riskerna. Händer det en olycka så blir det en stor olycka, säger Kurt Fällman.

Trots säkerhetsåtgärder har det hänt en del olyckor. Kristoffer Höglander är själv en av dem som skadat sig. För att kunna göra färdigt en uppgift lyfte han upp säkerhetskåpan på en vinkelslip. Då kom ett finger i vägen. Lyckligt nog klarade han sig med ett fult ärr. Men det var inte förrän efter olyckan han fick veta om vilka säkerhetsrutiner det finns på skolan, samt vilka försäkringar han hade rätt till.

– Det är dålig information. Om man gör illa sig så är det i efterhand man får veta vad som gäller, säger Kristoffer Höglander.

– Lärarna säger att de informerar eleverna. Men även om vi försöker utbilda dem så förekommer det slarv, säger rektor Kurt Fällman.


FAKTA/Ansvar kan hamna mellan stolarna
Det främsta ansvaret för den kommunala skolans säkerhet har politikerna i kommunen. Som i sin tur delegerar ansvaret till en förvaltningschef, som för uppgiften vidare till skolans rektor.

Ansvaret kan lätt hamna mellan stolarna. Skulle en olycka hända får man utreda vem som har ansvaret. Politikerna, förvaltningschefen, rektorn eller läraren.

Skolinspektionen ska regelbundet inspektera skolorna, men kontrollerar främst den psykosociala miljön. Arbetsmiljöverket inspekterar både den psykosociala och fysiska miljön, men inte lika ofta som de skulle vilja.

Läs hela artikeln på sidan 28-29 i det nu aktuella numret av Dagens Arbete.

MARTINA LINDBERG
2010-02-08
© Dagens Arbete. Citera gärna, men ange källan.


Kommentera artikel



No documents found

Dela
Tipsa en
vän
Skriv ut
 
Beställ
nyhetsbrev