"A-kasseteorin stämmer inte"

Med höga a-kasseavgifter skulle lönekraven hållas nere och arbetslösheten minska. Så motiverade regeringen höjningarna av a-kassan. Det sambandet finns inte visar en ny studie.

Anders Kjellberg docent i sociologi vid Lunds Universitet har tittat på effekterna av avgiftsskillnaderna i a-kassan. Regeringen genomförde stora förändringar av a-kassan 2007. I a-kassor med hög arbetslöshet skulle också a-kasseavgiften vara hög. Detta motiverades med att de höga avgifterna skulle förmå facken att vara återhållsamma i sina lönekrav, vilket på sikt skulle ge fler jobb.

– Ingenting tyder på att teorin bakom stämmer, säger Anders Kjellberg. Varken i 2007 års avtalsrörelse eller i 2010 års avtalsrörelse kunde man se ett samband mellan avtalade löneökningar och a-kasseavgiften.

Om avgiftsskillnader i a-kassan inte ger någon effekt på lönekraven. Betyder det att det inte heller ger någon effekt på arbetslöshetsnivån inom olika sektorer?

– Det är inte arbetslöshetsnivån jag har studerat, men själva tanken bakom regeringens modell, att höga a-kasseavgifter skulle ge lägre lönekrav, vilket skulle ge fler jobb, stämmer ju inte. Lönekraven har inte hållits nere mer än allmänt under en lågkonjunktur. Arbetslösheten i de flesta branscher, särskilt inom industrin, beror inte på att man tidigare drivit upp lönerna utan på finanskrisen och den internationella lågkonjunkturen. Teorin stämmer inte med verkligheten.

Anders Kjellberg menar att teorin är förenklad och verkligheten är mer komplicerad. Teorin tar bland annat inte hänsyn till att LO har låglönesatsningar oavsett a-kasseavgiftens storlek eller att facken samordnar sig i avtalsrörelserna. Att exempelvis facken inom industrin går ut med liknande krav trots att de har väldigt olika a-kassenivåer

DA har försökt nå arbetsmarknadsminister Tobias Billström för en kommentar, men han har inte haft möjlighet att svara. I tidningen Kollega kommenterar Tobias Billström studien med att det är för tidigt att utvärdera systemet.
– Billström påstår att det är för tidigt, men två avtalsrörelser visar ju så tydligt att sambandet inte finns, säger Anders Kjellberg.

Vilka är då effekterna av systemet?

– Det har ju fått den effekten att en halv miljon har lämnat a-kassorna. Och att facket har försvagats. Men fortfarande är sju av tio med i facket, så det går att driva lönerörelser effektivt. Under åren 2007-2009 tappade LO 14 procent av sina medlemmar och det hänger tydligt ihop med höjningen av a-kassan. Det är ju inom LO a-kassorna blev som dyrast.

Finns det något annat motiv till att ha ett sådant system?

– Man kan tänka sig att man ville försvaga de fackliga organisationerna på sikt, speciellt då LO. Man har ju hållit fast vid denna reform även fast man sedan länge vetat att så många lämnat a-kassan och facket.

Anders Kjellberg framhåller också att systemet även kan ha motsatt effekt.
Ja, att man som kompensation för höjda a-kasseavgifter vill driva upp lönerna. Är fackavgiften tillsammans med a-kasseavgiften på uppemot 700-800 kronor i månaden ökar trycket på facket att visa resultat. Många medlemmar väger kostnaden mot nyttan.