Christer
Larsson �r
ekonom p�
Pappers

Sp�nnande framtid – men �ven oroande!

Kr�nika dec 1999

Vi b�rjar n�rma oss slutet av �ret och det �r dags att summera och blicka fram�t n�r det g�ller utsikterna f�r v�r bransch.

Vi b�rjar n�rma oss slutet av �ret och det �r dags att summera och blicka fram�t n�r det g�ller utsikterna f�r v�r bransch. Avslutningen av 1999 ser ut att bli stark. Kvartalsstatistiken f�r de tre f�rsta kvartalen visar att produktion och export under �rets f�rsta nio m�nader var i stort lika med f�rra �ret. Produktionen �r till och med n�got under f�rra �rets siffror, medan exporten �kat drygt tre procent.
Tittar vi n�rmare p� just det tredje kvartalet ser vi en klar �kning f�r de flesta produkter och exporten har �kat med �ver �tta procent i j�mf�relse med f�rra �ret. N�r det g�ller avsalumassa �r �kningen tredje kvartalet n�ra tjugo procent. I skrivande stund aviseras ytterligare prish�jningar p� massa med 30 dollar upp till 630 dollar per ton l�ngfibrig sulfatmassa. Under n�sta �r kommer vi f� se ytterligare h�jningar och med all s�kerhet bryter man 700 dollar-gr�nsen i mitten av n�sta �r.
Hel�rsresultaten f�r 1999 kommer inte att bli s� bra, �ven om massabruken till skillnad mot fjol�ret kommer att landa p� plus. Inledningen av �ret var s� pass d�lig att en bra avslutning inte r�cker till f�r att h�ja vinstniv�n �ver fjol�ret p� papperssidan. Nu i slutet av 1999 �r det dock ett s�dant tryck i efterfr�gan att n�stan samtliga produktomr�den kan genomf�ra prish�jningar. Vi �r i en situation som p�minner om tiden f�re rekord�ret 1995. Min prognos �r att vi kommer att se en vinst�kning p� minst 50 procent f�r branschen som helhet f�r �r 2000. Vi n�r inte riktigt upp till 1995 �rs rekordsiffror, men en bra bit p� v�g.
Branschen skulle ocks� m� bra av att inte driva p� pris�kningarna alltf�r snabbt f�r att undvika en stor lageruppbyggnad som sedan sl�r tillbaka.
Pappers beskrev i en skrift som presenterades f�r n�gon vecka sedan drivkrafter f�r strukturella f�r�ndringar. G�r vi d�r en riktig beskrivning g�r vi mot b�de en sp�nnande och oroande utveckling. Sp�nnande f�r att vi inte vet vad som kan h�nda, vem som k�per vem eller g�r ihop med vilken. Oroande f�r att det skapar otrygghet och ovisshet hos de anst�llda.
Om vi lyssnar till vad f�retagen sj�lva har att s�ga vet vi att SCA kommer forts�tta att k�pa f�retag inom f�rpacknings- och hygiensidan, men samtidigt kommer de anst�llda inom grafiska papper och skogen leva i ovisshet om vad som kommer att h�nda med dem. Stora Enso kommer ocks� enligt egen utsago vara p� offensiven och v�xa genom f�rv�rv.
Assi Dom�n �r tvingade att komma med n�got besked i b�rjan av �r 2000 om hur deras strategi ser ut, vilka aff�rsomr�den de ser som k�rnverksamhet. Ett uteblivet besked accepteras inte av aktiemarknaden. Verksamheter som inte betraktas som k�rnomr�den har ingen framtid inom koncernen och mycket oro skapas innan den nya strukturen �r p� plats.
Domsj� inom MoDo v�ntar p� att f� en ny �gare. Samtidigt vet vi att MoDo, som har en mycket stark balansr�kning med gott om pengar, m�ste agera f�r att bli kvar som sj�lvst�ndigt f�retag. De skall v�xa, men fr�gan �r hur. Kommer de att v�xa b�de p� kartong och tidningspapperssidan, eller prioriterar de n�got av dessa aff�rsomr�den? Vad betyder det i s� fall f�r det andra p� sikt.
Fr�gorna �r m�nga liksom svaren. Det finns ett antal avdelningar inom Pappers som lever med ovisshet om framtiden. Om ett bruk skall ha en framtid p� sikt m�ste det befinna sig i en koncern som satsar p� dess produktomr�de, annars uteblir investeringar och de g�r sotd�den till m�tes. I det perspektivet kan strukturella f�r�ndringar vara positiva, �ven om ovissheten �r obehaglig.

Ledaren

Helle Klein

Mobilen som boja i os�kert arbetsliv

Det g�ller att h�lla koll p� mobiltelefonen, f�r det kan komma ett sms som s�ger att det blir ett jobb i dag. Om man skulle missa det �r det k�rt.

L�s ledaren�

Debatt

Det finns inget fungerande skyddsn�t l�ngre.

I dag �r �ver 400 000 svenskar arbetsl�sa. Mellan �ren 2008 och 2012 mer �n 3-dubblades antalet pers�oner som helt saknar ers�ttning fr�n a-kassan.

Mer debatt �

Kr�nika

Bildning f�r m�nniskov�rdet

Det brann och vi blev r�dda. Vi fick anledning att fundera �ver det postindustriella samh�llet. Och efter alla artiklar, analyser, �sikter, skall, rop, ilska, t�rar kom s� DEMO-unders�kningen som pricken �ver i:et.

L�s kr�nikan � Se alla kr�nik�rer �

Kr�nika

Mamma jag � tjatet med varann

S� �kte vi till Paris. Jag och mamma. P� hennes f�rsenade f�delsedagsresa. N�got f�rsenad. Det var en femtio�rspresent. Vi har f�rberett resan n�gra �r. Varf�r ska det ta s�n tid att g�ra n�got s� roligt?

L�s kr�nikan � Se alla kr�nik�rer �

Kr�nika

Amerikanska r�ttigheter  att d�da en m�nniska

Amerikanska medborgare d�dar medm�nniskor varje dag och m�nad p� �ret. Det h�nder att en sex�rig pojke h�mtar sin faders vapen och skjuter en fyra�rig kamrat till d�ds, d�rf�r att de blir osams under en lek.

L�s kr�nikan � Se alla kr�nik�rer �

Kr�nika

Vi st�r upp f�r allas lika r�tt och v�rde

LO har just sl�ppt en rapport som g�r igenom f�ljderna av att regeringen 2008 �ndrade reglerna f�r arbetskraftsinvandring. Regelf�r�ndringen skulle underl�tta f�r arbetsgivare att anst�lla specialistkompetens som inte gick att hitta i Sverige.

L�s kr�nikan � Se alla kr�nik�rer �

Annons