Direkt�rerna allt rikare

Nyheten exploderade i b�rjan av 2002. Percy Barnevik, svenskt n�ringslivs mest lysande stj�rna, hade lyft en svindlande pension p� drygt nio hundra miljoner kronor fr�n ABB. Senare betalade Barnevik tillbaka en stor del av pengarna. Det f�r�ndrade inte situationen. Skandalen blev en symbol f�r dem som s�g n�ringslivet som ruttet och girigt. Barneviks pension n�mndes i samma andetag som andra f�retagsskandalaler, �ven om aff�rerna handlade om olika saker. Det var Enron i USA. Parmalat i Italien. ABB och Skandia Liv i Sverige.

Stora delar av det svenska n�ringslivets f�retr�dare duckade i debattstormen. De tvingades n�got motvilligt v�lkomna att den socialdemokratiska regeringen drog nytta av situationen och tillsatte en f�rtroendekommission f�r n�ringslivet. Statsminister G�ran Persson talade om kapitalismens djupaste f�rtroendekris sedan 1930-talet.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt N�ringsliv hade tidigare h�vdat att ers�ttningar �r en fr�ga f�r de enskilda f�retagen och dess �gare. Men nu fruktade organisationen att lagstiftarna skulle gripa in. D�rf�r p�b�rjade Svenskt N�ringsliv egna etikdiskussioner.

Trots debatten har en sak inte p�verkats. L�neskillnaderna. Bolagens �gare och styrelser forts�tter att bevilja h�gre l�ne�kningar till direkt�rer �n till industrins arbetare och tj�nstem�n. Det visar Dagens Arbetes granskning av l�nerna f�r industrins b�st betalda direkt�rer:

• F�r tv� �r sedan kunde Dagens Arbete visa att det i l�neh�nseende gick 26 industriarbetare p� en topp-vd. Nu har vi gjort om unders�kningen. Nu g�r det 28 industriarbetare p� en toppdirekt�r i svensk industri.

• Snittl�nen f�r de femtio b�st betalda direkt�rerna i industrin var 6,9 miljoner kronor �r 2003. Det betyder att toppdirekt�rernas l�ner �kade med 14 procent p� tv� �r. P� samma tid �kade industriarbetarnas l�ner med knappt sju procent.

• De allra b�st betalda direkt�rerna tj�nar betydligt mer �n snittet. De fem b�st betalda tj�nade allihop �ver tio miljoner kronor var. Ericssons vd Carl-Henric Svanberg �r den som toppar Dagens Arbetes l�negranskning. �r 2003 hade han en inkomst p� 17,3 miljoner kronor. Det motsvarar 71 industriarbetarl�ner.

Delar av Carl-Henrics Svanbergs inkomster det �ret kommer fr�n hans gamla jobb som vd p� Assa Abloy. Det betyder inte att han tj�nar mindre �n 17 miljoner kronor som vd f�r Ericsson. Tv�rtom. Han tj�nar mer.

Svanberg tilltr�dde sitt jobb p� Ericsson f�rst i april 2003. Han h�lsades som en r�ddare av det d� krisdrabbade telekomf�retaget. Ericssons styrelse beviljade Svanberg en fast l�n p� 12 miljoner kronor per �r. Han fick ut 8,7 miljoner 2003. Dessutom har han en r�rlig l�n som �r kopplad till vilka resultat Ericsson visar. Under sina f�rsta nio m�nader fick Svanberg en r�rlig l�n p� 9,6 miljoner kronor, men den betalades ut f�rst �ret efter.

Carl-Henric Svanberg sj�lv �r inte intresserad av att diskutera sin l�n. Han vill inte heller diskutera l�neutvecklingen generellt f�r svenska direkt�rer. Det l�ter han h�lsa genom Ericssons presschef.

Men Michael Treschow st�ller upp p� en intervju om direkt�rernas l�ner. Han �r inte vem som helst i sammanhanget. Dels �r han ordf�rande i organisationen Svenskt N�ringsliv, d�r han varit med och tagit fram en v�gledning f�r ers�ttningar till direkt�rer och h�ga chefer. Dels �r Treschow ordf�rande i Ericsson och allts� den som �r ytterst ansvarig f�r Carl-Henric Svanbergs h�ga l�n.

Michael Treschow anser inte att det �r ett problem att direkt�rernas l�ner �kar snabbare �n andra anst�lldas. Samtidigt medger han att direkt�rerna inte helt kan blunda f�r l�ne�kningstakten f�r vanliga industriarbetare i Sverige.

”F�r att svara p� om l�ne�kningen �r rimlig m�ste man ner i analysen och se: �r det chefer som lever svenskt? Finns det ocks� en stor tillg�ng p� personer med r�tt kompetens s� ska inte l�nerna skena. Men n�r det g�ller tills�ttningar av vd:ar i stora b�rsbolag �r listan p� kandidater inte l�ng, det vet jag som varit med vid flera tills�ttningar.”

Beh�ver direkt�rer inte f�lja samma l�ne�kningsnorm som andra i Sverige?

”Jo, verksamhetens hemland �r ett riktm�rke. Om det handlar om en chef som jobbar svenskt ska l�nen ha en korrelation till Sverige. En f�rs�ljningschef f�r Sverige i ett stort bolag ska j�mf�ras med andra f�rs�ljningschefer i landet. H�nsyn ska ocks� tas till tillg�ngen. N�r det d�remot g�ller de h�gsta ers�ttningarna i till exempel Ericsson s� jobbar de personerna internationellt. Deras l�ner m�ste s�ttas v�ldigt individuellt.”

Tror du att vd:arnas l�ne�kningar p�verkar avtalsr�relsen f�r vanliga industriarbetare?

”Visst finns det l�nespridningseffekter, men hur de ser ut vet jag inte. Handlar det om olika kategorier �r det sv�rt att j�mf�ra. Men jag f�rst�r att de h�r fr�gorna uppm�rksammas.”

Finns det n�gon moralisk gr�ns f�r hur stora l�neskillnaderna kan bli?

”Det finns en gr�ns. Jag vet inte om den �r n�dd vid 20 eller 40 industriarbetarl�ner. Men den viktigaste moralen �r att det sker en �ppen redovisning av hur l�ner och ers�ttningar s�tts. Vad man m�ste f�rst� �r att i en styrelse representerar jag �garna. Vi i styrelsen m�nar om �garnas pengar. Vi vill absolut inte betala mer �n n�dv�ndigt i l�ner och ers�ttningar. D� undrar aktie�garen som �ger ett bolag verksamt i Sverige: varf�r ska jag betala mer �n andra i landet g�r?”

Du tar aktie�garen som m�tt. F�rst�r du en facklig syn som g�r ut p� att samh�llet kan spricka om l�neskillnaderna blir f�r stora?

”Jag lever ju h�r. Jag vill ocks� leva i ett land som fungerar. Och jag vill att mina barn ska leva i ett land som funkar. Men du f�r ocks� v�nda p� det. Skulle jag vara f�r f�rst�ende mot ett s�dant syns�tt kanske det blir �nnu v�rre. D� kanske det �r f�r provocerande f�r de h�r personerna att ta de h�r jobben i det h�r landet.”

Styrelserna b�r ansvaret f�r vd-l�nerna. I Ericsson �r det framf�r allt du som ordf�rande som ansvarar f�r den?

”Ja, om n�gon skulle tycka att Carl-Henric Svanberg har f�r mycket betalt d� �r det jag som ska s�ttas �t f�r det.”

Svanberg tj�nade mest i DA:s j�mf�relse. Vilka h�nsyn togs n�r hans l�n sattes?

”I Ericsson var det oerh�rt viktigt att v�nda bolaget. D� chansar du inte och l�gger dig l�ngst ner p� l�neskalan. D� kanske du s�ger att jag ska ta fighten? Men du �r inte s� kaxig om listan p� kandidater inte �r s� l�ng och bolaget �r i ett utsatt l�ge.”

Kritiker som LO:s chefsekonom Dan Andersson menar att svaga �gare gjort att en liten grupp direkt�rer och styrelsefolk kan bevilja varandra h�ga l�ner.

”F�r att vi inte ska kunna beskyllas f�r att n�ra varandra �r det viktigt att processerna �r �ppna. I Ericssons ers�ttningskommitt� sitter tv� oberoende personer. Vi har �ven tagit in en utomst�ende expert p� ers�ttningar som konsult. Experten skulle nog reagera h�rt p� att beskyllas f�r att se mellan fingrarna med att vi betalade on�digt h�ga ers�ttningar.”

Du avstod fr�n h�lften av ett extra arvode p� fem och en halv miljon i Ericsson h�rom�ret. Varf�r?

”Det var inte f�r att jag tyckte att de som f�reslagit arvodet gjort ett d�ligt jobb. Jag ville inte att fokus skulle hamna p� arvodet, det kunde skada bolaget.”

Egentligen tyckte du att du var v�rd pengarna?

”V�rd och v�rd. Vem vet vad man �r v�rd? Det �r v�l inte min sak att avg�ra vad jag �r v�rd.”

N�r vd-l�ner uppm�rksammas av medier och fack tar ni det inte som kritik?

”Jo, verkligen. Det �r f�r att kunna svara i debatten som jag och andra har lagt ner s� mycket arbete p� de h�r fr�gorna. Samtidigt hoppas jag att det finns en f�rst�else i samh�llet f�r att vi inte bara kan f�ra kollektiva resonemang.”

�r stora rubriker om direkt�rsl�ner rentav nyttigt?

”Nyttigt vet jag inte. Men vi m�ste kunna svara p� varf�r vi s�tter vissa l�ner och ers�ttningar. Tycker gemene man att vi gjort ett d�ligt jobb n�r vi satt vissa l�ner s� kan det smitta bolaget det handlar om och f� konsekvenser.”

S� gjordes l�negranskningen:
• Fr�n Bolagsverket beg�rde vi in uppgifter om alla svenska industrif�retag med fler �n 100 anst�llda och om vilka som var registrerade som verkst�llande direkt�rer den 31 december 2003. Listan omfattade 1 525 f�retag. Vissa vd:ar satt i flera bolag, andra var skrivna utomlands och en del f�retag saknade vd. Efter dessa justeringar �terstod 1 071 vd:ar.
• Uppgifter om vd:arnas inkomster och f�rm�genheter h�mtades fr�n 2003 �rs deklarationer. Samtliga inkomstuppgifter avser endast f�rv�rvsinkomst, allts� l�n. Kapitalinkomster �r inte inr�knade. J�mf�rande l�neuppgifter f�r arbetare och tj�nstem�n �r h�mtade fr�n SCB (dec 2003, inklusive till�gg).

FREDRIK KORNEB�CK och HANS LARSSON

2005-02-25

L�s mer:
�r l�neskillnaderna rimliga?
50-i-topp