Varje år betalar staten via arbets-
förmedlingarna ut flera miljarder kronor i lönebidrag och anställningsstöd för att hjälpa arbetshandikappade och långtids-
arbetslösa att få jobb. Stöden hjälper enligt forskningen många som annars riskerar att bli helt utslagna från arbetsmarknaden.
Men Dagens Arbete kan också visa på en bristande kontroll av vilka företag som får stöd och bidrag. Det leder till att arbetslösa riskerar att bli utnyttjade av oseriösa företag som vill få billigare arbetskraft.
I våras avslöjades att företaget Polenkonsulten, som satt i system att ta in f-skattande polska byggnadsarbetare till låga löner, fått en halv miljon kronor i lönebidrag för en av sina anställda.
Polenkonsulten är inte det enda exemplet på bidrag till företag som kan misstänkas vara oseriösa. Vi har pratat med 20 fackavdelningar inom Metall, Industrifacket och Grafiska fackförbundet. Några av de fall vi hittat är:
• Metallaren Kalid Hassan (bilden) i Helsingborg har vittnat om att han i månader tagit emot skällsord som ”kamel, jävla arab, taliban” och blivit misshandlad av sin arbetsgivare. Företaget fick anställningsstöd för Kalid. Hösten 2004 polisanmälde Kalid arbetsgivaren. Metall har stämt företaget till Arbetsdomstolen. Arbetsgivaren förnekar uppgifterna. ”Vi har en viss jargong, men inget stötande.”
• I slutet av förra året stämde Metall ett kollektivavtalslöst företag i Helsingborg. En medlem med anställningsstöd har enligt facket avskedats utan giltiga skäl. Avdelningen har uppgifter om att runt hälften av tjugo anställda är i arbetsmarknadsåtgärder. Metall försökte få information från länsarbetsnämnden, men fick veta att sekretess gäller. Avdelningen får inte veta hur många som befinner sig i de åtgärder facket från början hade rätt att yttra sig om. Även Dagens Arbete har förgäves försökt få ut uppgifterna genom att överklaga till kammarrätten.
• I Trollhättan kontaktades facket förra våren av en anställd med lönebidrag. Han berättade att han vid två tillfällen fått pengar rakt i handen, men inte alls rätt lön. Metall misstänkte att företaget har svartjobbare anställda. En kontakt med skattemyndigheten avslöjade att företagaren inte var registrerad som arbetsgivare. Han har inte betalat in sociala avgifter och har skatteskulder på tiotusentals kronor.
• Förra hösten hamnade en anställd med lönebidrag i gräl med sin arbetsgivare. Då fick han sparken. Arbetsgivaren ska enligt Metall i Hässleholm ha blivit så arg att han uppmanat sin anställda att ”gå ut och slåss”. När Metall stämde företaget för att de avskedat utan giltiga skäl förklarade arbetsgivaren att han inte förstått att det kunde vara olagligt. ”Det blev lite fel för jag har inga rutiner på sånt här”, säger arbetsgivaren när vi ringer upp.
Listan kan göras ännu längre.
Hur kan oregistrerade arbetsgivare och arbetsgivare utan kunskap om arbetsrätt få stöd från arbetsförmedlingen?
Björn Sergel (bilden), direktör på Arbetsmarknadsstyrelsen, Ams, berättar att det finns en mängd regler för att skydda arbetslösa och arbetshandikappade som placeras ut i åtgärder.
Eftersom de är en utsatt grupp på arbetsmarknaden ska företagen de anvisas till vara seriösa.
Arbetsförmedlingarna ska rådfråga facket om arbetsgivarens lämplighet innan lönebidrag eller anställningsstöd beviljas.
Saknas fackklubb på företaget ska fackets avdelning få yttra sig.
Arbetsförmedlingen ska bevilja max ett anställningsstöd per fem anställda.
Om arbetsgivaren är okänd ska förmedlingen kontrollera att denne är seriös. Ett samtal till kronofogden kan vara befogat.
Stöd ska inte betalas ut till företag med lägre löner än kollektivavtalen eller sämre försäkringar än vad företag med kollektivavtal har. Kopia av försäkringsbeviset är ett minimikrav.
• Femton av tjugo fackavdelningar som vi har talat med har hittat anställda på företag som saknar kollektivavtal. Det är alltså inget regelbrott. Men lönerna och försäkringarna är inte heller alltid i nivå med avtalen, som de måste vara.
• Nio av tjugo avdelningar har hittat anställda på företag som, enligt facket, saknar heltäckande försäkringar.
• Tolv av tjugo avdelningar har hittat bidragsanställda på företag, utan att facket fått yttra sig om bidragsansökningarna.
Många avdelningar vittnar också om att de varit tvungna att svara arbetsförmedlingen med ”vändande fax”, trots att Björn Sergel förklarar att det är praxis att facket får fem dagar på sig att svara.
Varför följer inte alla arbets-
förmedlingar sina egna regler? Vi granskade ett av de fall vi hittat. Det handlar om Per Andersson (bilden). Förra våren hörde Per talas om ett möjligt jobb på en liten åter-
vinningsfirma i Östergötland. Det var en lättnad. Han hade gått arbetslös i ett och ett halvt år och längtade efter att få börja jobba igen. Det var bara ett problem. Företagaren visste inte om det fanns pengar nog att anställa honom.
”Som jag minns det var det nog de själva som frågade om jag inte kunde kolla med arbetsförmedlingen om jag kunde få ett anställningsstöd. De sade att det var lite svårt med betalningen, tror jag.”
Arbetsförmedlingen lovade att betala ut ett anställningsstöd. De var tre anställda. Två hade anställningsstöd. Det fanns inget kollektivavtal på företaget. Men bolaget uppgav för arbetsförmedlingen att det fanns täckande försäkringar.
Olyckan hände i slutet av förra sommaren. Per stod halvvägs upp på en stege för att montera ned en metallkonstruktion från taket i ett bergrum. Stegen började glida. Sen gick allt snabbt. Han minns knappt fallet, men tror att han tog emot med sin högerhand.
”Jag bröt ledplattan i handleden. Den gick i flera bitar. Läkaren varnade för att jag inte skulle få tillbaka rörligheten och att jag skulle fortsätta att ha ont.”
Per opererades av en specialist på Linköpings universitetssjukhus. I dag är handen läkt. Ärren är kvar.
Efter olyckan frågade Per sin arbetsgivare om skadan anmälts. Han fick undanglidande svar. Han berättar att han då själv ringde till försäkringsbolaget och fick veta att det saknades försäkring. Per Andersson förlorade minst 25 000 kronor på att han inte var försäkrad mot arbetsskada, enligt en uppskattning från försäkringsbolaget Afa.
Arbetsförmedlingen hade alltså brutit mot flera av Ams egna regler. Facket hade inte fått yttra sig. Företaget hade två anställningsstöd på tre anställda. Företaget saknade rätt försäkringar.
Hur kunde det hända? Vi ringde den arbetsförmedlare som beviljat stöd till företaget. Hon vill inte uttala sig, utan hänvisar till Monica Ståhl, chef för en av tre enheter vid Arbetsförmedlingen i Linköping.
Det visar sig att Monica Ståhl inte känner till alla de regler Ams centralt säger ska gälla. Monica Ståhl tycker inte att facket måste få yttra sig om det saknas fackklubb på företaget.
”Jag tycker inte att reglerna säger det.”
Hon anser inte att det är arbetsförmedlingens uppgift att kontrollera att företaget verkligen tecknar försäkringar. Det är i stället Per Anderssons ansvar.
”Det är ett ansvar för arbetsgivaren att leva upp till det. Men det är också ett ansvar för den anställde som också skriver under papperet där det står att det ska finnas försäkringar.”
Har den anställde större skyldighet än ni att kolla upp försäkringar?
”Man är ju anställd. Vi är ju bara med som en del av det där. Men det är den som är anställd som har ett förhållande arbetsgivare-anställd, det är den som får kolla att du får ut lön och till exempel försäkringar.”
Hur kollar ni att företagen är seriösa?
”Det kan vara att anställningar med anställningsstöd avbrutits för tidigt vid andra tillfällen. Vi tittar på hur många med anställningsstöd det går där. Vi säger att har man fem anställda kan man ha en person med anställningsstöd.”
Enligt våra uppgifter fanns det två anställningsstöd på tre anställda.
”Två? Det är lite mycket.”
Jorge Palma, ombudsman på Metall i Linköping, är kritisk mot arbetsförmedlingens bristande kontroll.
”Det är oansvarigt av arbetsförmedlingen att skicka ut folk till ett sånt här företag. Det är skattepengar som används, då måste de kontrollera företagen bättre. Det händer ofta att vi inte får chansen att yttra oss.”
Han får medhåll av Leena Kyhlros som är ansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Metall i Stockholm.
”Det är skrämmande att inte en chef för arbetsförmedlingen känner till att facket ska få yttra sig. Hur ska då handläggarna på arbetsförmedlingarna känna till det?”
Leena Kyhlros reagerar också mot att arbetsförmedlingen anser att det är den enskildes skyldighet att kolla om företaget har försäkringar.
”Det är fruktansvärt att lägga det ansvaret på den anställde. Han är ju helt i händerna på sin arbetsförmedlare. Om han säger nej till en anvisning från arbetsförmedlingen riskerar han sänkt a-kassa. Vem vågar under såna förutsättningar börja ställa frågor till sin arbetsgivare om försäkringar?”
Institutet för arbetsmarknadspolitiska studier, Ifau, har till uppgift att utvärdera effekterna av arbetsmarknadspolitiken.
Någon studie av vilken typ av företag som tar emot löne- och anställningsbidrag har inte gjorts där, eftersom det är svårt för forskarna att få fram underlag. Anders Forslund, biträdande chef vid Ifau, anser dock att det vore viktigt att undersöka om oseriösa företag är överrepresenterade bland dem som får bidrag.
”Skulle det visa sig att det finns tydliga mönster av att vissa arbetsgivare gång på gång beviljas anställningsstöd så skulle man kunna säga att arbetsförmedlingarna inte gjort ett bra jobb”, säger han.
Björn Sergel på Ams ryggar tillbaka inför de exempel på bristande kontroll som Dagens Arbete hittat.
”Det låter inte grant.”
Ändå ser han ingen anledning för Ams att göra några stora förändringar. Kanske kan ”det slira lite” i enstaka fall, säger han. Facket kanske inte alltid tillfrågas som de borde. Kanske kan det ibland bli fel när förmedlare ska avgöra vad som är försäkringar likvärdiga med de som finns i kollektivavtal. Men med tanke på mängden lönebidrag och anställningsstöd som arbetsförmedlingarna hanterar fungerar kontrollen hyggligt, tror han.
Björn Sergel ser heller ingen anledning för myndigheten att undersöka hur utbrett stödet till oseriösa företag är.
”Nä, inte i det här läget. Jag kommer att följa upp det här utifrån mina dialoger med länen. Det handlar om att vara rationell, är det regionala problem ska de lösas på regional nivå.”
Han medger ändå att kravet på att arbetsförmedlingarna begär bra försäkringar i en förlängning kan behöva skärpas.
”Det kan vara värt att diskutera vidare. Kan vi bättre formulera vad som är en likvärdig försäkring?”
För att möta arbetslösheten ska Ams under 2005 slussa ut ytterligare 20000 arbetslösa med anställningsstöd eller i utbildning. Leena Kyhlros, ansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Metall, tycker att det skärper kraven på Ams att bättre kontrollera företagen.
”Den undersökning Dagens Arbete gjort visar något vi har haft på känn länge. Ams måste ta det här på allvar nu.”
Hur gick det då för Per Andersson i Östergötland? Han hade tur som inte skadades värre. I dag har han ett nytt jobb, utan bidrag. Han har redan kontrollerat att företaget har
kollektivavtal och att han därmed är försäkrad. Han har ett råd till andra som skickas ut av arbetsförmedlingen.
”Finns det inte kollektivavtal så nöj dig inte med att fråga om de har försäkring. Begär att få veta försäkringsbolag och försäkringsnummer. Lita inte på vad arbetsgivaren säger, det är mitt råd.”
Fotnot: Dagens Arbete har talat med ägaren till företaget där Per Andersson arbetade. Han hävdar, tvärtemot facket, att det fanns en försäkring, men medger sig ha dålig koll på hur väl den täckte arbetsskador. Ägaren lovar att skicka en kopia av försäkringen. Någon sådan dyker aldrig upp.
FAKTA Så många får stöd
• År 2004 var 55 113 människor anställda med lönebidrag. Siffrorna baseras på årsgenomsnittet, det vill säga genomsnittet av antalet människor som befinner sig i åtgärder varje månad. Kostnaden för lönebidragen var 5,9 miljarder kronor.
• Under samma år var antalet anställda med anställningsstöd 20 504. Anställningsstöden kostade sammanlagt 2,1 miljarder.
Källa: Ams
FAKTA Anställningsstöd
• Anställningsstöd är ett tidsbegränsat stöd för att hjälpa den som varit arbetslös länge att få ett jobb.
• Allmänt anställningsstöd beviljas framför allt företag som anställer den som varit anmäld som arbetssökande minst ett år före anvisningen. Det lämnas i sex månader med 50 procent av lönekostnaden, dock högst 350 kronor per dag.
• Förstärkt anställningsstöd beviljas framför allt företag som anställer en person som varit anmäld som arbetssökande i 24 månader. Stödet lämnas i 24 månader. Första halvåret står arbetsförmedlingen för 75 procent av lönen, dock högst 525 kronor per dag. Under följande 18 månader betalas 25 procent av lönen, dock högst 175 kronor per dag.
Källa: Ams
FAKTA Lönebidrag
• Lönebidrag beviljas arbetsgivare som anställer personer med nedsatt arbetsförmåga eller arbetshandikapp.
• Lönebidragets storlek påverkas av lönekostnaden för den anställde och av hur nedsatt arbetsförmågan är.
• Om den anställde har högre lön än 13 700 kronor får inte den överstigande delen ligga till grund för bidraget.
Källa: Ams
Fotomontage: JANN LIPKA
